Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Parterr - Parthenocissus - Parthenokarpi - Passerina - Passiflora
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
442
Parthenocissus—Passiflora
Parthenocissus quinquefolia. Foto Hzn.
och knutparterren, har emellertid fått vika
för en stark förenkling. Stora gräsytor
täcka nu den plats de snirklade ”mönstren”
intogo, och blomsterprakten inskränker sig
till några få lågvuxna rabatter. M. K.
PartlienoeFssUS Planch. (Vitaceae),
vildvin. Nordam., Mex., Ostas. och Himal.
Omkring 15 arter klättrande storväxta buskar
av stor skönhet och användbarhet. De äro
i regel självhäftande antingen med
klätter-organ,som äro försedda med häftdynor eller
ock med hakformigt. böjda greniga klängen,
vilka smyga sig fast vid ojämnheterna i den
yta intill vilken de växa. P. quinquefo’lia
Planch. (Ampelo’psis hedera’cea DC., A.
quinquefo’lia Mnch.), Nordam., är det
vanliga vildvinet med fem-, ibland tre- eller
sjufingrade blad, vilka färga sig blodröda
redan i sept. Flera varieteter finnas, ss. var.
lacinia’ta med små, djupt flikiga blad; var.
latifodia med mycket stora blad, vilka hålla
sig gröna länge frampå hösten; var
nor-ma’lis, som endast har svagt utbildade
häftdynor, o. s. v. Samtliga dessa P. böra helst
ha stöd av ett eller annat slag för att icke
lossna med sina grenar och falla ned. P.
ra-dicantfssima Graeb. (Ampelo’psis r. Schelle,
A. quinquefodia angustifodia Dipp., A.
muradis hort.), sydl. För. Stat. Ej så
vinter-stark som föregående men likvisst härdig
rätt långt upp i landet. Bladknopparna äro
tidigt på våren rosenröda, bladen fem- eller
flerfingrade, ofta mökt blodröda på hösten.
Fäster sig med starka häftdynor. Framför
allt är var. Engelma’nnii utomordentligt
vacker, stark och därtill härdigare. P. tri-
cuspida’ta Planch. (Pse’dera t. Rehd.,
Ampelo’psis t. S. et Z.), Jap., Kina.
Kläng-organen korta, greniga och försedda med
små starka häftdynor i spetsarna, vilka
stadigt fästa grenarna även vid glatta ytor.
Bladen äro dels hela och sågade, dels
treflikiga, dels trefingrade med breda
småblad, dels hjärtlikt trekantiga. På hösten
skifta de i lysande gult, karminrött och klar
purpur men äro snart avfallande. Var.
atro-purpu’rea med mörkt purpurfärgade unga
blad tidigt på våren; var. aura’ta med
rödaktigt kantade gulgröna blad; var.
giganten (robu’sta), särdeles kraftig; var.
norma’lis med alla bladen glest och grovt
tandade; var. Veitchii har mindre blad och
är egentligen endast en ungdomsform av
föregående. P., av vilka P. tricuspidata med
var. på några få år når upp till takåsen på
ett vanligt femvåningars hus, tillhöra våra
allra bästa klätterbuskar, användbara även
utmed balustrader, vid pergola, omkring
fristående pelare, gamla trädstammar o.s.v.
Särdeles vackert är det vanliga vildvinet
om det tillåtes hänga ned från murkrön
eller trädgrenar med sina långa rankande
grenar. P. förökas genom sticklingar av
moget trä. P. tricuspidata med former ympas
på rötter av vanligt vildvin under vintern
och hålles under glas, tills sammanväxning
skett. Jfr Ampelopsis.
Parthenokarpi’, se
Befruktnings-förhållanden.
Passerizna L. (Thymelaeaceae), Sydafr. 4
arter städsegröna, ljunglika buskar, av vilka
odlas P. filifo’rmis L. Numera sällan sedd,
vacker och sirlig dekorationsväxt för
vinterträdgårdar och större kallhus,
trappuppgångar o. dyl. Yvig, ett par m. hög buske
eller litet stamträd med nedhängande, täta
grenar, täckta av små syllika, gröna blad
och vita små blommor på våren. Förökas
som Erica-arterna av sticklingar och odlas
bland nyholländska växter (se d. o.).
PaSSifloTa L. (Passifloraceae),
passionsblomma. Omkring 300 arter intressanta
växter i de varma delarna av Am. och As.
Även omfattande släktet Tacso’nia Juss. De
flesta av släktets arter äro klängande och
några äro upprätta buskar. Härav odlas
en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
