Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Plumiera (Plumeria) - Plumosa - Plymspirea - Poa - Podachaenum - Podanthum - Podocarpus - Podolepis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Plumosa—Podolepis
23
vackra blommor. P. acutifo’lia Poir. (P.
acu-mina’ta Ait.), Mex., har lansettlika blad
och vita blommor med gult öga. P. alba L.,
Västind., har smala lansettlika blad och rent
vita blommor. P. rubra L., trop. Am., har
elliptiska blad och rosenröda blommor med
gult öga. P. förökas genom sticklingar på
varm fot och under glasklockor. De vattnas
mycket rikt, medan de växa, men skola
hållas mer torra än våta under vilotiden på
vintern. God, humusrik jord med grästorv,
sand och träkoisbitar.
Plumosa eller ”plumosusgrönt” är inom
blomsterbinderiet den gängse och avkortade
benämningen för kvistar av Asparagus
plu-mosus, se d. o.
Plymspirea, se Aruncus.
Poa L. (Gramineae). Omkring 100 arter
ett-eller fleråriga gräs i den kalla och temp.
zonen. Till fröblandningar för gräsplaner
användas arterna P. prate’nsis L., ängsgröe,
och P. trivia’Iis L., kärrgröe, den
sistnämnda för fuktiga planer, samt P. nemora’lis
L., lundgröe, för skuggiga planer. Härtill
kommer men mera sällan arten P. sero’tina
Gaud., sengröe, även för fuktiga planer.
Som stenpartiväxt odlas i samlingar P.
al-pi’na L., särskilt var. vivi/para, med täta,
vackra blomställningar. Av P. trivialis
finnes en brokig varietet, var. variega’ta, med
vackert vitstrimmiga blad. Kan odlas i
krukor i fet och god jord samt även användas
som kantväxt utomhus på kraftig och
mustig jord. Måste för att hålla sig friskt vit
och grön årligen omplanteras och därvid
delas, eljest urartar den så småningom.
Podacliae’num Benth. (Compositae). 2—3
arter höga, halvt vedartade, fleråriga
växter. P. e’minens Baill. (Ferdina’nda e. Lag.),
Mex., är 3—4 m. hög, föga grenig, gråluden
växt med 30—50 cm. stora, ovalt trekantiga,
grågröna blad med stark äppledoft och
utgående vågrätt från grenarna på 30 cm.
långa skaft. Blomkorgarna vita. Användes
som bladväxt och planteras ut fristående på
gräsplaner. P. förökas genom sticklingar
på våren, tagna av unga skott. På hösten
inplanteras den och vårdas med mycket
sparsam vattning under vintern, stående i
ljust kallhus.
Poda’llthum Boiss. (Campanulaceae).
Omkring 30 arter ett- eller fleråriga örter,
huvudsakligen i Orient. Även under namn
Cam-panula och Phyteuma beskrivna och odlade
perenna växter äro bl. a.: P.cane’scens Boiss.
(Phyte’uma c. W. et K.). 25—30 cm. hög,
grått strävhårig, med ljust violetta
blommor, som sitta ensamma eller några få
tillsammans i bladvecken på den upptill
klaselika, greniga stjälken; juli—aug. P.
limoni-fo’lium Boiss. (Campa/nula l. L., Phyte’uma
l. S. et S.). 10—60 cm. hög, fjunhårig, med
oftast ogrenad stjälk, som löper ut i ett
långt, glest blomax med oskaftade violetta
blommor; maj—juni. P. förökas genom
frösådd på halvvarm eller kall bänk i april—
maj. De planteras ut på god jord på
halvskuggiga stenpartier.
Podoca’rpiIS L’Herit. (Taxaceae). Omkring
40 arter städsegröna barrträd, sällan
buskar. Av dessa odlas i kallhus P. chine’nsis
Wall., Kina, Jap. Taxus-lik växt med
upprätta grenar och smalt lansettlika barr med
inböjda kanter. P. neriifo’Iia D. Don, Nepal,
har gråbruna, tunna grenar med skrynklig
bark och tätsittande, lansettlika,
jämförelsevis breda ljusgröna barr. P. förökas på
hösten genom sticklingar av mogna skott,
vilka stickas i starkt sandblandad ljungjord
och under glasklockor. De planteras, sedan
de vuxit till, i en blandning av
huvudsakligen ljungjord och grästorvjord med riklig
tillsats av sand. Under sommaren ställas de
utomhus i sandbäddar och behandlas
ungefär som nyholländska växter.
Podolepis Labill. (Compositae), Austr. 13
arter ett- eller fleråriga örter med strödda,
smalt jämbreda eller lansettlika blad och
gula, skära eller violetta blomkorgar. De
bli 50—60 cm. höga, blomma på
eftersom-maren och hösten och äro användbara till
såväl blandade rabatter som till avskärning.
P. arista’ta Benth. (P. chrysa’ntha Endl.)
har guldgula blomkorgar; P. gra’cilis R.
Grah. har stora, skära blommor med violett
eller purpurfärgad disk; hos var. alba äro
strålblommorna vita och hos var. supe’rba
äro färgerna starkare än hos arten. P. sås
i april på bänk, omskolas och utplanteras
sedermera på 30—40 cm. plantavstånd. De
föredraga en lätt och varm jord och soligt,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
