Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Potatisdrivning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
38
Potatisdrivning
ovan jord, av grön färg. Svulsterna
förmultna lätt, ofta redan vid
upptagnings-tiden, och svampens i dem befintliga
vil-sporer blandas i jorden, där de kunna hålla
sig vid liv minst ett tiotal år. De
kringspridas lätt vid jordens brukning och för övrigt
på mångahanda sätt. På längre håll sprides
sjukdomen främst med potatis, som är
angripen eller vuxit i smittad jord, samt med
gödsel från kreatur, som utfodrats med
smittad, okokt potatis. Potatiskräftan, som
är ytterst farlig, bekämpas genom
odling av immuna sorter, av vilka det
finnes ett stort antal mycket
odlingsvär-da. Lagbestämmelser härom äro
utfärdade i de flesta potatisodlande länder.
I Sv. får inom områden, som förklarats
smittade eller utgöra s. k. skyddsområden,
endast odlas immuna sorter.
Anmälningsplikt och vissa åtgärder mot smittspridning
äro även påbjudna (Kungl. kungörelse n:r
214, 1936). Genom importrestriktioner
motarbetas sjukdomen med potatis o. a.
växtdelar från utlandet.
Potatisblad-mögel (Phytophthora infestans)
framkallar på blad och stjälkar mörka fläckar, som
i varmt och fuktigt väder hastigt utbreda
sig; snart hänga bladen slappa och mörka
som om de härjats av frost. På knölarna
uppstå något insjunkna fläckar med
gråbrun till blåaktig färgton; under dem är
vävnaden brunfärgad och torrutten till
större eller mindre djup, vid framskridet
stadium ofta genom hela potatisen. Rötan,
som benämnes brunröta, kan utbreda sig
vidare under lagringen, särskilt vid för hög
temp. De viktigaste bekämpningsmedlen
äro: 1) odling av motståndskraftiga sorter;
dock äro tidiga sorter allmänt mycket
mottagliga; 2) användande av friskt utsäde;
3) förebyggande besprutning eller
bestoft-ning av blasten med bordeauxvätska eller
andra kopparpreparat då blasten är fullt
utvuxen och innan sjukdomen gripit
starkare omkring sig; 4) väl avdikad, för
potatis lämpad odlingsplats; 5) lagring i svala,
väl luftade förvaringsrum. Vissnesjuka
(jfr d. o.) förorsakas av arter av
krans-mögel (Verticillium) eller slemmögel
(Fu-sarium). Bekämpas genom användande av
friskt utsäde samt växelbruk. F i 11 s j u k a
förorsakas av svampen Hypochnus solani,
som på stjälkens nedersta del bildar en vit
eller ljusgrå tunn hinna eller filt. Utefter
utlöparna, på vilka det kan uppstå om
frät-sår erinrande skador, sträcker den sig ned
till knölarna. På dessas skal utvecklas
svartbruna, fasta, i regel ganska tunna skorpor
(sklerotier), vilka lätt lösgöras genom tryck
med nageln. Denna sjukdomsform
benämnes lackskorv. Filtsjukan är oftast av
godartad natur, men under för potatisen
ogynnsamma växtbetingelser kan den vålla
betydande skada. Vid tidiga angrepp kunna
groddarna förstöras, i andra fall hämmas
plantans tillväxt, bladen rulla ihop sig och
bli slappa; ofta bildas små potatisknölar i
bladvecken. Vid bekämpandet av sjukdomen
är man hänvisad till åtgärder, som bereda
potatisen möjligast gynnsamma
växtbetingelser, ss. god dränering och jordbearbetning,
lämplig gödsling, växelbruk m. m. Potatis,
som är i högre grad behäftad med lackskorv,
bör ej användas till sättning.
Bladrull-s j u k a är en virussjukdom (se d. o.), som
yttrar sig i att stjälkarna bli färre, lägre
och spensligare, bladen mera uppåtriktade
med inåt rullade, styva, nästan broskartade
småblad; sjuka plantor bilda endast fåtaliga
och små knölar; dessa lämna alltid en sjuk
avkomma. Under växttiden sprides smittan
till andra plantor genom bladlöss.
Sjukdomen bekämpas genom att omsorgsfullt
bortrensa de sjuka plantorna och helst även
grannplantorna ur odlingar, från vilka
utsäde tages. Av mosaik sjuka (jfr d. o.)
finnes hos potatis flera slag. Den i vårt land
viktigaste kännetecknas av små gulaktiga
partier i bladskivorna i mosaikartad växling
med normalt gröna partier. De förra växa
svagare än de gröna, varigenom buktningar
eller krusningar uppstå. Även denna
sjukdom går i arv med sättpotatisen, och
krusigheten plägar tilltaga med varje generation.
Samtidigt blir blasten allt lägre och svagare
och knölproduktionen avtager. Spridningen
under växttiden sker genom bladlöss.
Bekämpas som bladrullsjuka. Th. Lfs.
Skadedjur. J o r d f 1 y n, Knäppar e,
Koloradoskalbaggen, N e m a t o
-der (potatisålen),Trädgårdsstink-flyet, Sniglar (se d. o.).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
