Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rabarber
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Rabarbei
73
Rabarber (Rheum sp., Polygonaceae) i de
former av detta växtslag, som odlas i
köksträdgården, anses härstamma från arterna
R. Rhapo’nticum L. och R. undula’tum L.
samt hybrider mellan dessa, varjämte
möjligen även andra arter ha bidragit till
uppkomsten av odlade R. De användbara
delarna äro de köttiga bladskaften. Olika
sorter skilja sig från varandra bl. a. i fråga
om bladskaftens längd och tjocklek, köttets
färg, tidigheten, innehåll av syra o. s. v.
Odlingsvärda sorter äro bl. a. ”Victoria”,
tidig med stora, tjocka bladskaft,
”Champion”, medeltidig med mycket stora
bladskaft (föga sura) och ”Crimson
Perfec-tion”, tämligen sen med relativt små smala
bladskaft med utpräglat rött kött, varför
denna sort är lämplig att använda i
blandning med de mera storvuxna men närmast
grönköttiga sorterna för att ge färg åt
dessa. ”Hawke’s Champagne” anses som en
sort med särskilt fin kvalitet.
Med tillförande av tillräckliga mängder
näring kan R. odlas på de flesta jordar. Före
planteringen av ett stycke med R. böra
försvarliga mängder naturlig gödsel påföras.
Dessutom gives konstgödsel som
komplettering, t. ex. 2 kg. 40 %-igt kali, 2 kg.
superfosfat och 4 kg. chile- eller kalksalpeter pr
100 m2, de förra medlen någon månad före
planteringen och kvävet omedelbart före
densamma eller hellre som övergödsling
sedan plantorna börjat växa till. Denna
konst-gödselgiva bör sedan tillföras varje år,
gärna med ännu större mängd kväve, varav
hälften kan ges efter avslutad första skörd.
Planteringsmaterialet till en rabarberodling
kan anskaffas antingen genom frösådd eller
delning av äldre plantor. Frösådd ger plantor
av varierande utseende, men en del av dessa
kunna vara mycket användbara. Fröet sås
på våren i bänk eller på såbädd i det fria.
Småplantorna skolas på friland på 50X50
cm. avstånd. Nästa höst kunna plantorna
sättas ut på sina slutliga platser, efter det
man valt ut de bästa för detta ändamål.
Storvuxna plantor behöva ett avstånd av
1,5X1 m., medan småvuxna kunna nöja sig
med 1,2X1 m. Vid planteringen, som kan ske
i aug.—sept., sättas plantorna så djupt, att
knopparna komma nätt och jämnt under
jordytan. Efter planteringen vattnas
rikligt, liksom vid torka. Delning av sortrena,
äldre plantor sker på eftersommaren och
delplantorna, som böra ha 2—3 knoppar,
sättas ut, som nämnts ovan, eller också skolas
de på 50x50 cm. avstånd, och få stå kvar till
nästa höst, då de sättas ut på sin slutliga
växtplats. R. böra ej skördas året efter
ut-planteringen, och full skörd bör ej heller
tagas nästa år utan först tredje året.
Skörden börjar så snart tillräckligt med
bladskaft utvecklats och fortsätter till slutet
av juni. Sedan bör R. få vila till
eftersommaren, då en ny skörd kan tagas. Man bör
ej skörda alla blad på en gång, då detta
försvagar plantorna. Skörden sker på så sätt,
att man drager av bladet med ett ryck åt
sidan, så att bladskaftet lossnar ända nere
vid fästet. Blomstjälkarna skäras bort efter
hand som de skjuta fram.
F r ö o d 1 i n g av R. sker på samma sätt
som beskrivits ovan. Stjälkarna avskäras
när fröet är moget och torkas inomhus eller
ute. E. N—n.
Drivning av R. Härtill användas i stort
sett samma sorter som vid odling på
kalljord. Sorter med tunna bladskaft böra
dock undvikas, emedan dessa bli alltför
klena vid drivningen. Denna kan
försiggå på flera olika sätt, beroende på
tidpunkten för drivningens början och
omfattningen. Under nov.—febr, drivas R. enklast
i växthus, senare i tillräckligt djupa bän-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
