Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rosa - Rosaceae
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
124
Rosaceae
Angripna blad avfalla i förtid. Bekämpning:
bortklipp och oskadliggör snarast möjligt
de först angripna blad- och skottdelarna;
hopsamla och bränn på hösten de fallna
bladen; bespruta på våren, när buskarna
avtäckts och jorden iordningställts, såväl
buskarna som marken med 2 %-ig
bordeaux-vätska; undvik vid nyplantering de mest
mottagliga sorterna (remontantrosor
angripas i regel mycket mera än terosor och
tehybrider). Th. Lfs.
Skadedjur. Borsthornstekeln,
gula (Arge rosae), är en svart bladstekel
med gul bakkropp. Mest bekant är denna
insekt därigenom att honan lägger sina ägg i
långa rader i små fickor i unga skott eller
bladskaft. Dessa kröka sig småningom och
det äggbelagda partiet torkar, varvid raden
av de små äggfickorna blir lätt synlig.
Larverna hålla gärna kolonivis tillsammans och
angripa bladen. Denna bladstekel är ibland
ett rätt svårt skadedjur på odlade rosor.
Äggbelagda växtdelar böra avskäras.
Larverna bekämpas med arsenikgifter, för så
vitt de ej kunna skakas ned på utbredda
skynken, hopsamlas och dödas.
Rosen-b 1 a d s t e k 1 a r. På rosornas blad
förekomma flera olika slags bladstekellarver.
Lilla rosenbladstekelns
(Blenno-campa pusilla) larver uppehålla sig på
undersidan av starkt från båda kanterna
hoprullade blad, varför de äro oåtkomliga för
besprutningsmedel för så vitt ej angripna
delar kunna doppas ned i t. ex. nikotinvätska.
Slemmiga rosenbladstekeln
(Caliroa aethiops) har gulgröna, av ett
glasklart slem överdragna larver, vilka alltid
kvarlämna bladens underkant och nerver,
då de äta. Nikotinhaltiga vätskor och puder,
kvassia, arsenik m. m. döda larverna. V i t
-gördlade rosenbladstekeln
(Emphytus cinctus) har blågröna,
gulhuva-de larver, som man finner sittande
hopknutna i spiral på bladens undersida. Dessa
larver falla ytterst lätt, varför de kunna
insamlas genom nedskakning över en duk
eller ett uppspänt upp och nedvänt paraply.
Rosenskottstekeln (Ardis
brunnei-ventris) lever som larv i skottspetsar på
föret-trädesvis remontantrosor. Larven är bengul
och blir c:a 12 mm. Angripna skott vissna
och svartna. De böra avnypas och förstöras,
innan larverna gått ut för att förpuppas i
jorden. Rosenstriten (Typhlocyba rosae)
är en blekgul, långsträckt, 3,5 mm. lång
insekt, som är mycket allmän, ej minst på
klängrosor. På hösten sticker den in sina ägg
under huden på skottspetsarna. Så snart
knopparna bryta på våren, kläckas äggen
och de små larverna angripa då de späda
bladdelarna, som lätt vissna. På utvuxna
blad yppa sig skadorna därigenom att
gulvita fläckar uppstå på den gröna bladytan.
Småningom antager hela bladet denna färg
och vissnar. Tidig besprutning med
kontaktmedel dödar lätt insekterna.
Rosenbladlusen (Macrosiphum rosae) är en ytterst
allmän, vanligen ljusgrön, långbent bladlus
på rosor av skilda slag såväl utom- som
inomhus. Under högsommaren träffas den
även på vissa andra växter, men
regelbunden värdväxling förekommer ej.
Kontaktgifter. A. T.
Rosa’ceae, rosacéer eller de rosblommigas
familj, omfattar mer än 2 000 arter,
huvudsakligen i de temp. länderna. Örter eller
ved-artade växter med merendels strödda blad
med och sällan utan stipler, vilka ofta äro
sammanvuxna med bladskaftet. Blommorna
äro femtaliga med enkelt eller dubbelt,
översittande hylle. Få växtfamiljer omfatta så
många för människan nyttiga och
värdefulla arter som denna familj. Hit höra våra
fruktträd: äpplen, päron, plommon, körsbär,
persikor, aprikoser, mandlar samt hallon,
jordgubbar m. m. Många arter och former
odlas även för prydnads skull, ss. hagtorn,
rosor, spireor, hägg, kvitten, blåhägg, oxel,
blodrotsört, tok, fingerört, o. s. v. Många
arter av Cydonia, Rosa och Prunus ha
teknisk betydelse och från somliga erhållas
läkemedel.
De viktigaste av familjens släkten äro,
här uppräknade under den underfamilj, till
vilka de höra: Spiraeoideae: Aruncus,
Gillenia, Holodiscus, Physocarpus, Sorbaria,
Spiraea. Pomoideae: Amelanchier,
Chaenomeles, Cotoneaster, Crataegus,
Cydonia, Eriobotrya, Malus, Mespilus, Pyrus,
Sorbus. Rosoideae: Alchemilla, Dryas,
Filipendula, Fragaria, Kerria, Rhodotypus,
Rosa, Rubus, Sanguisorba. Prrinoideae:
Amygdalus och Prunus.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
