Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Salix
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
146
Salix
Salix alba. Båstad. Foto Hzn.
letta vidjor, vilka äro vackert vitdaggiga.
Bladen äro 10—12 cm. långa, lansettlika,
fint sågade. Hanhängena äro stora, lysande
guldgula och framkomma tidigare än hos
andra arter. S. alba L., silverpil. Eur., As.
Ett högt och omfångsrikt träd med gulbruna
grenar och askgråa, lansettlika blad, som
på undersidan äro vitt silkeshåriga, varför
de skifta för varje vindfläkt. Var. argen’tea
(S. alba rega’lis hort.). Bladen på båda
sidor silvervitt silkeshåriga; var. britze’nsis,
årsskotten lysande röda; var. vitelli’na (S.
vitelli’na L.), guldpil. Årsskotten glänsande
gula; var. vitelli’na pe’ndula (var. tristis)
hängpil. Årsskotten lodrätt nedhängande,
ofta flera m. långa, guldgula. Den allra
starkaste, största och bästa hängpilen för
vårt land. Den bildar fullständiga
”kaskader” av glänsande, hängande grenar och
blad. Förväxlas ofta med S. elegantissima.
Var. oeresundia’na är även hängande men
är grövre och har rödbrun bark. S.
amyg-dali’na L. var. pa’llida hort., ”mandelpil”,
Eur., Sibir. Bladen äggrunt-lansettlika,
mörka, glänsande och släta. Vidjorna anses
vara utmärkta till korgflätning. S. baby-
loTüca L. (S. pe’ndula Mnch.), tårpil. Kina.
Endast på torra och skyddade lägen i
Syd-sv. härdig, utomordentligt vacker art med
lodrätt hängande gröna grenar och
lansettlika, glatta blad. S. blanda Anders. (S.
pen-duli’na Wender) är en kraftig bastard, mest
lik S. babylonica men har gråaktig bark och
tunnare årsskott. S. ca’ndida Fluegge,
Nordam., är en 2 m. hög buske med vitluddiga
grenar och smala jämbreda blad, på
undersidan vitluddiga. S. ca’prea L., sälg. As.,
Eur. (Sv.), är en allmän, ofta på torra
backar och i kanten av skogsdungar växande
art med grågröna något luddiga blad och
särdeles vackra gula hanhängen. Var.
pe’n-dula har hängande grenar. S. cine’rea L.,
gråpil, As., Eur. (Sv.), har omvänt
äggrunda, gråaktiga, skrynkliga, på undersidan
luddiga blad och är ett litet träd eller buske,
som växer på sumpig och fuktig mark.
Hanplantorna av denna art äro liksom hos
föregående särdeles vackra under
blomningstiden och mycket besökta av bin. Var.
tri’-color har brokiga blad. S. corda’ta Muhl.,
Nordam., är en 4 m. hög buske med spetsigt
hjärtlika blad och stora stipler, vilka ge
busken ett egendomligt utseende. Var.
pur-pura’scens är särdeles vacker med
purpurröda unga blad. S. cuspida’ta Schultz (S.
meyeria’na Rostl.), Eur. Stort träd med
mycket spröda eller bräckliga, glänsande
brungröna grenar och vackra, styva, 15 cm.
långa, lansettlika, blänkande gröna blad.
Bastard mellan S. fragilis och S. pentandra.
S. dasycla’dos Wimm., Eur. Kraftig och hög
buske med tätt gråludna unga grenar och
ända till 20 cm. långa, mattgröna, på
undersidan skimrande, gråluddiga blad. Anses
möjligen vara en bastard mellan S. cinerea
och S. viminalis. S. elaea’gnos Scop. (S.
in-ca’na Schrank), Syd- och Mellaneur. Hög
buske eller litet träd med långa, smala,
grått håriga, unga skott och brungråa
grenar. Bladen, som sitta mycket tätt runt
kvistarna, äro smalt jämbreda, mörka och på
undersidan mjölkvitt silkeshåriga.
S.elegan-tfssima Koch, troligen Jap. Medelhögt
vackert träd, liknande S. babylonica men något
härdigare. Grenarna utåthängande,
glänsande ljusbruna och bladen livligt gröna,
platta, på undersidan blågröna. Förväxlas
ofta med S. vitellina pendula; är mindre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
