Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Salix - Sallat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
148
Sallat
ta’ndra L., Eur. (Sv.), Kaukas. Buske eller
träd med glänsande brungröna grenar och
äggrunda, sågade, tjocka, djupt mörkgröna
blad. Blomhängena äro stora, guldgula och
framkomma mellan bladen i maj månad.
S. purpu’rea L., Eur., Nordafr., mell. As.
och Jap. 3 m. hög buske med sirligt och
vackert växtsätt och långa, slanka, mycket
böjliga och sega, purpurröda årsskott och
olivgröna äldre grenar. Bladen omvänt
lan-settlika, glänsande mörka, på undersidan
ljust blågröna. Var. pe’ndula har
utåthäng-ande, fina, slanka grenar och mycket smala
blad, vacker som stamträd; var. urale’nsis
och var. utili’ ssima ha mycket långa, smala,
mjuka vidjor och äro bland de bästa
sorterna för korgpilsodling; var. pyramida’lis
har ett slankt upprätt växtsätt. S. repens
L., Eur. och As. En i Sv. allmänt
förekommande, krypande liten buske med vackra,
täta, guldgula blomhängen tidigt på våren.
Dess var. arge’ntea har nästan runda, på
båda sidor tätt silverhåriga blad. Vacker
för stenpartier på fuktiga platser. S.
smi-thia’na W. (S. viminalisXS. caprea). Stor
buske med stora, mörkgröna, lansettlika,
på undersidan mjukt gråluddiga blad och
rikt med små tjocka, gula blomhängen tidigt
på våren. S. viminaTis L., Eur. och As.
Upprätt buske eller litet träd med mycket långa,
slanka, böjliga, grågröna vidjor. Bladen
smalt lansettlika och kunna bli mycket
långa, ända till 20—25 cm., mörkgröna, på
undersidan silvergråa. Känd korgpilssort,
varav en hel del särdeles goda varieteter
odlas för korgflätning. S. vitellfna hort.,
se S. alba.
Alla Salix-arter förökas mycket lätt
genom sticklingar av årsgammal eller
tvåårs-gammal ved och vilka sättas direkt på fritt
land. De krypande arterna delas. (Hzn.)
Sjukdomar. Grenbakterios
(Pseu-domonas saliciperda). Vissnande och
brun-färgning av bladen samt bortdöende av
kvistarna; på tvärsnitt av dessa synas
bruna, i ringar ordnade punkter (på längdsnitt
strimmor). Sjukdomen är funnen i Engl.
och Holl. Bekämpningsmedel okända.
Vide-s k o r v (Venturia chlorospora), med
frukt-trädsskorv besläktad sjukdom, som yttrar
sig i större, mörkbruna fläckar (delvis med
grågrön beläggning) på kvistarna och längs
bladens mittåder samt bladfällning och
bortdöende av kvistar. Bekämpas genom
bort-rensning av sjuka kvistar och
oskadliggörande av de fallna bladen samt, i den mån
så ske kan, genom besprutningar med
kopparpreparat. Viderost
(Melampsora-arter). Större eller mindre gula
pulverhopar mest på bladens undersida, men även på
unga skott; senare bruna skorpor på
över-eller undersidan av bladen. Vid starkare
angrepp förtorkande eller avfallande av
bladen. Viderost omfattar ett flertal arter, av
vilka de flesta äro värdväxlande;
skålroststadierna förekomma på Abies, Allium,
Evonymus, Galanthus, Larix, Ribes,
Orkidéer m. fl. Bekämpas som föregående; om
möjligt bör skålrostvärden uppsökas och
undanskaffas. Th. Lfs.
Skadedjur. Pilbladstekeln, se under
Populus. Pil - och
sälggallmyg-g o r (Rhabdophagaarter) av flera olika slag
förekomma i vårt land. Vanlig är så t. ex.
R. salicis, vilken föranleder svulstlika
ansvällningar på årsskott av olika Salix-arter.
Svulsterna innehålla talrika rum,
inrymmande små röda eller gula larver. Då
gallbildningen torkar, dör den utanför
densamma befintliga delen av skottet. A. T.
Sallat (Lactu’ca satfva L., Compositae)
indelas efter sin yttre typ i bladsallat
(även kallad plocksallat), som ej bildar
huvud, vanlig huvudsallat med
tydligt ”knutna” huvud (den numera mest
odlade gruppen), b i n d s a 11 a t med långt
ovala huvud och sparrissallat, av
vilken inte bladen utan stjälkarna på ett
tidigt stadium användas i hushållet ungefär
som sparris. Den senare gruppen odlas ej i
Sv. Bladsallaten, som dock säljes ganska
mycket, är ej odlingsvärd som köksväxt
utan borde helt ersättas av huvud- och
bind-sallat, varför endast dessa grupper komma
att närmare behandlas här. A. H. Bremer
(Norge) har undersökt ett stort antal
huvud-sallatsorter med hänsyn till deras förmåga
att bilda huvud under olika årstider och
indelar på grundvalen av de funna resultaten
sorterna i grupperna långdagssallat,
som vid lång dag snabbt ”går i frö” utan
att bilda huvud, och dagsneutral
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
