Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sambucus - Sammanplanteringar - Sammetsblomma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
156
Sammanplanteringar—Sammetsblomma
Sambucus racemorus.
kar eller örter med motsatta, ofta stora,
parbladiga blad, försedda med stipler. De
små hjulformiga, vita eller gulvita
blommorna äro samlade i stora breda, månggreniga,
ofta flata ställningar av stort dekorativt
värde. Frukterna äro svarta, gula eller röda,
hos druvhyllen av stor effekt frampå
efter-sommaren. S. canade’nsisL., Nordam. Vacker
halvbuske, vars märgfyllda grenar endast
nedtill äro vedartade och stundom dö ut
under vintern, varefter kraftiga unga skott
åter skjuta upp till halvannan eller två m.
höjd på våren. Bladen stora, ljust och livligt
gröna. De kvastformiga blomställningarna
i spetsen av årsskotten bli 30 cm. breda,
nästan flata, vita; juli—aug. Var. ma’xima
har gulvita, doftande, 30—40 cm. stora, något
välvda blomkvastar. S. coeru’lea Raf.,
Nordam.; är en om vanlig fläder starkt
påminnande hög buske, dock med klenare grenar;
blommorna i 10—15 cm. breda ställningar i
juli. De unga skotten liksom de svarta bären
äro starkt blådaggiga. Var. veluti’na(S.
cali-fo’rnica K. Koch) har håriga unga blad och
skott. S. E’bulus L., Eur. (Sv.), är en kraftig,
flerårig ört med stora pardelade blad och
rödaktigt vita blomkvastar, samt svarta
bär. S. nigra L., vanlig fläder. Eur.,
Nord-afr. och Västas. Hög och bred buske eller
lågt träd med gråa grenar och fårad,
brun
grå bark. Bladen stora, tre- till femparigt
delade, skarpt sågade och mörka.
Blommorna gulvita, starkt, ofta strävt doftande,
samlade i alldeles flata, 15—20 cm. breda
blomkvastar på försommaren. Bären äro
glänsande svarta. En präktig buske för
skuggiga platser. Av de torkade blommorna
beredes det starkt svettdrivande fläderteet.
En mängd varieteter odlas, ss.: var. alba
med nästan vita frukter; var. fol.
arge’nteo-margina’lis med vitkantade blad; var. fol.
arge’nteo-variega’tis med vitbrokiga blad;
var. heterophy’lla med oregelbundet
inskurna blad; var. lacinia’ta med dubbelt
finflikiga blad; var. lu’tea med lysande guldgula
blad och rödbruna bladskaft, mycket
vacker ; var. pulverule’nta med vitpudrade blad;
var. pe’ndula med hängande grenar och var.
vire’scens med unga skott, blad och
blomflockar ljust gröna, och vitstrimmiga,
ljusgröna bär. S. racemo’sa L., druvhyll. Eur.,
Västas. 2—3 m. hög, rund buske med ljust
bruna grenar, fem- till sjupariga blad med
ovala småblad, som äro livligt gröna.
Blommorna gulvita eller gulgröna i täta, ovala
eller äggrunda kvastar tidigt på våren.
Bären i vackra greniga klasar, lysande röda.
Trives såväl på fuktiga som torra lägen.
Var. orna’ta har småbladen fint och djupt
inskurna; var. plumo’sa och plumo’sa a’urea
ha likaså djupt flikiga småblad som hos
den senare äro guldgula, varjämte den har
brunröda unga skott.
Ovanstående S. äro anspråkslösa och
trivas i all god och näringsrik jord, som hellre
må vara fuktig än torr. De tåla såväl soliga
som skuggiga lägen. Beskärning behöver
endast förekomma, då buskarna blivit gamla
och risiga, då de tåla vid en hård
nedskärning. Arterna av fläder förökas genom
frösådd och varieteterna genom sticklingar av
moget trä.
Sammanplanteringar är en gemensam
benämning för i krukor, fat, korgar o. s. v.
inplanterade olika slag av växter i och för
dekorationssyfte. De särskilt vid jultiden
vanliga planteringarna av hyacinter,
tulpaner, konvaljer m. m. äro just sådana S.,
även benämnda ”grupper”.
Sammetsblomma, se Tagetes.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
