Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Samuela carnerosana - Sanchezia - Sand - Sandjord - Sandhavre - Sandimmorteller - Sandlilja - Sandrör - Sandverbena - Sanguinaria canadensis - Sanguisorba
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Samuela—Sanguisorba
157
Samuezla carnerosa’na Trel. (Liliaceae),
Sydsv., Texas, är en släktet Yucca
närstående växt med hög, rak stam och
meterlånga, 5—7,5 cm. rosettställda breda blad i
spetsen av stammen. Skiljes från Yucca
genom de till ett långt rör nedtill
sammanvuxna blombladen. Förekommer någon gång
i bot. trädgårdar.
Sanche’zia Ruiz et Pav. (Acanthaceae). 8—
10 arter upprätta, starka, vanligen kala
örter och halvbuskar i Sydam. Härav odlas
S. no’bilis Hook., Ecuad., som är en särdeles
dekorativ varmhusväxt med fyrkantiga
grenar och stora, spetsigt ovala, breda, motsatta
blad. Dessa äro längs nerverna försedda med
kraftigt särdeles regelbundet över hela
bladet markerade gula eller gulvita strimmor.
Var. glaucophy’lla har blekgula strimmor.
Blommorna som äro av mycket kort
varaktighet äro av föga värde för växtens
utseende, gulaktiga med köttiga röda stödjeblad.
Såväl art som varietet äro utmärkt vackra,
om de skötas och formas väl, men ha lätt
för att bli skrangliga, småbladiga eller
rentav bladlösa. Förökas på undervärme
genom sticklingar tillskurna av kraftiga skott,
som icke visat tendens att vilja blomma.
Omplanteras alltsomoftast i fet god
blandning av löv-, grästorv- och gammal
gödseljord med sand. Rotade exemplar
gödsel-vattnas. Så snart det märkes att bladens
storlek börjar minska i topparna av
grenarna, ett tecken till begynnande
blom-string, nedskäras grenarna, varpå nya skott
framkomma. Vackrast äro de som unga
plantor med 3—4 kraftiga bladpar. Men
även som mycket stora och månggreniga
exemplar med sina köttiga men i regel
blomlösa ställningar i spetsen av grenarna äro
de rätt karakteristiska.
Sand. Alltefter mineralbeskaffenheten hos
de i sand ingående kornen skiljes mellan
kvartssand, järnsand och
kalksand, m. m. Den sand som i såväl
träd-gårdslitteraturen som inom den praktiska
trädgårdsodlingen benämnes ”vit strid”
sand är kvartssand, vilken är bäst till
alla slag av jordblandningar, i all synnerhet
vid krukväxtodling. Då det emellertid är
mera sällan ren kvartssand kan erhållas
måste den ersättas med flod- eller s j ö -
Sanchezia nobilis.
sand, som är av blandad
mineralbeskaffenhet. Denna måste vara rentvättad från alla
dypartiklar innan den användes. Där icke
heller sådan sand finnes att få, ersättes den
med vanligt backgrus eller backsand, vilken
också bör omsorgsfullt rentvättas och
därpå torkas. K a 1 k s a n d är i synnerhet
användbar till jordblandningar för bl. a.
kak-téer, suckulenta o. a. kalkälskande växter.
Järnsanden är den minst lämpliga för
växtodling, ehuru ej heller den är oduglig
efter omsorgsfull rensköljning och torkning.
Sandjord, se Jordarter.
Sandhavre, se Elymus.
Sandimmorteller, se Ammobium.
Sandlilja, se Anthericum.
Sandrör, se Calamogrostis.
Sandverbena, se Abronia.
Sanguinazria canade’nsis L.(Papaveraceae),
blodört. Nordam. Släktets enda art; har en
under jordytan krypande, knölig rotstock,
från vars ögon framkomma blott ett enda
grågrönt, flikigt njurlikt blad samt en
ganska stor och särdeles vacker,
tulpanfor-mig vit blomma. Växtens alla delar
innehålla en rödaktig, äckel och kräkningar
framkallande saft. Trives bäst i lös och
något fuktig jord på skuggiga ställen på
stenpartiet. Förökas genom delning av frö.
Sanguisozrba L. (Rosaceae). 30 arter
fleråriga upprätta örter med vackra, parbladiga
blad och rödaktiga eller vita blommor i
cylindriska ofta något snett ställda eller häng-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
