Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sanguisorba - San José-sköldlusen - Sansevieria - Santolina
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
158
San José-sköldlusen—Santolina
Sansevieria trifaseiata. Gbgs Trädg.-för. Foto Hzn.
ande ax. Användas till rabatter och trivas i
all vanlig trädgårdsjord i soligt läge. S.
canade’nsis L., Nordam. Meterhög;
grönvita blommor med långa vita ståndare med
gula knappar; aug.—sept. S.obtu’sa Maxim.,
se P o t e r i u m. S. tenuifoTia Fisch., Sibir.
Liknar S. canadensis men har längre blad
och rödlätta blommor; juli—aug. Utom
dessa båda odlas S. minor Scop. och S.
offi-cina’lis L. S. förökas genom delning och
trives bäst på en tämligen fet och mustig
jord i full sol.
San José-sköldlusen, se S k ö 1 d 1 ö s s.
Sansevie’ria Thunb. (Liliaceae). Omkring
60 arter huvudsakligen i trop. Afr. men
några också i Ostind. Härav odlas i
varmhus och även med framgång i boningsrum
några arter med kort, krypande rotstock
och upprätta, spetsiga, styva, suckulenta, på
tvären eller på längden brokigt bandade blad
och relativt obetydliga, ofta starkt
aromatiska blommor i glesa klasar på upprätta
skaft. De präktiga, hos somliga arter som
en takränna formade bladen äro mycket
fibrösa, vilket göra vissa arter till viktiga
textilväxter, allmänt odlade i tropik. S. cy-
Ifndrica Bojer, trop. Afr., har trinda
meterlånga, spetsiga, mörka blad med ljusa
tvärstrimmor. S. thyrsiflo’ra Thunb. (S.
quine-e’nsis Willd., trop. Afr., har flata, glatta,
meterlånga blad, som på mitten äro 8—9 cm.
breda; ljusgröna med ljusare, nästan gula
tvärband och fläckar samt ljusbruna kanter.
S. trifascia’ta Prain (S. quinee’nsis Jacq.,
icke Willd.), ”bajonettplantan”, har flata
125 cm. långa blad, som nedtill forma sig
till en ränna och sitta i trattlika rosetter
med 3 till 6 blad i varje rosett. Färgen är
mörkgrön med skarpt markerade
oregelbundna grågula eller vitgråa tvärband och
gröngula kantband, hos var. Laure’ntii 1 cm.
breda, vita eller ljusgula, och hos var.
Gra’i-gii ännu bredare, nästan vita ränder vid
kanterna, särdeles vacker.
S. förökas genom delning eller genom
sticklingar av bladbitar på 6—8 cm. längd.
Dessa böra vara torkade på snittytorna,
innan de sättas i väl rentvättad sand på god
undervärme. De bruka rätt snart bilda kallus
och efter en månad rötter och småplantor,
vilka inplanteras i småkrukor i lätt porös
jordblandning och alltjämt hållas på god
undervärme. Sedan minst 2 blad utvecklat
sig avvänjas plantorna från undervärmen,
omplanteras i tämligen tung men porös jord
och ställas i god luftvärme och helst ljust,
ehuru de visserligen även växa villigt i
skugga. De få dock en vackrare färg i ljuset.
Vattnas mycket sparsamt under vintern men
tarva så mycket mer vatten under våren och
sommaren.
SantolKna L. (Compositae). Omkring 8—10
arter aromatiska små halvbuskar i
Medel-havsl. Har gråa skrynkliga, mycket små
blad och ensamma, små gula blomkorgar.
Endast en av arterna har praktisk
betydelse, nämligen S. Chamaecyparfssus L., som
är en förträfflig växt till infattningar och
tapetmönster. Dess helt igenom mjukt grå
färg är alltid jämn i sol eller skugga och
går väl ihop med de flesta andra färger.
Flera varieteter finnas, mer eller mindre
håriga och med ljusare eller mörkare
blommor, o. s. v. Kan klippas och formas till låga
häckar eller smala kanter och girlander och
överhuvudtaget användas på mångahanda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
