Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skadedjur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
200
Skadedjur
länge tills den åter kan göra sig gällande
som fruktad växtfiende. Att beräkna
växlingar av detta slag är på forskningens
nuvarande ståndpunkt omöjligt. Växtodlaren
är därför så gott som alltid oviss om de
växtfiender, som han under en
nästkommande vegetationsperiod nödgas kämpa
med. Under sådana förhållanden är det av
stor vikt, att han gör sig beredd för olika
eventualiteter. I första rummet må han
lägga sig vinn om att noga tillämpa
grundreglerna för all växtodling: behandla
jorden enligt rationella metoder, använda gott
utsäde, i den mån det är möjligt med
hänsyn tagen till växtsortens motståndskraft
mot befarade skadedjur, vårda omsorgsfullt
växtbeståndet och avlägsna allt sådant, som
kan gynna skadedjuren under
övervintringen eller på annat sätt vara dem till skydd
eller gagn. Själva jorden gömmer på
talrika skadedjur, som vid markens
grovbearbetning med redskap kunna bringas i dagen
och bortplockas, eller som bli rov för fåglar,
krossas eller bringas ned på så stort djup
att de omkomma. Vid sådant arbete kunna
ofta enkla, lättbegripliga åtgärder
oskadliggöra en mängd växtfiender, ss. larver av
jordflyn, knäppare, vissa flugarter,
tusen-fotingar, sniglar m. fl. En fortsatt
bearbetning av jorden med skyffling, hackrensning
o. s. v. kan även vara till gagn ej blott
därigenom att redskapen döda skadedjuren
utan även genom att de unga plantorna
be-redes större växtkraft och ogräset, som
ävenledes ibland kan ge näring åt
skadedjuren, utrotas. De bortrensade
ogräsväxterna ävensom bortgallrade plantor böra
omedelbart avlägsnas från odlingsplatsen
och förstöras, om de kunna befaras hysa för
den odlade växten farliga skadeinsekter, ss.
larver av morotflugor, kålflugor, lökflugor
m. fl. Skall en gammal gräsvall tagas i bruk
för odling av ädlare växtmaterial, bör detta
ske först sedan den gamla gräsvegetationen
fullständigt avlägsnats och risk för
skadegörelse genom knäpparlarver,
ollonborre-larver, harkranklarver eller andra viktiga
skadedjur ej längre föreligger. Uppträder
en skadegörare talrikt på en viss plats och
djurens övervintring äger rum i jorden,
flytta då nästa år den hotade växtkulturen
till annan plats inom området, så långt bort
som möjligt från den gamla. Eller upphör
något år med odlingen, om den varit svårt
utsatt för skadegörelse. Avlägsna från de
förvedade växterna döda grenar och hugg
bort torra träd och buskar, så att de ej må
bli tillhåll för trägnagande skadeinsekter.
Håll trädens stammar och grenar fria från
parasitvegetation, mossa och lav, samt från
avflagrande bark. Detta går ofta bra
genom besprutning med karbolineumemulsion
under eftervintern. I mossan eller under
barken finna eljest talrika skadeinsekter
utmärkta gömställen eller
förpuppnings-platser under den kalla delen av året. Rensa
bort allt löv och skräp, som under
sommaren samlat sig i buskarna och på marken
under dem, ty sådant bereder också
skadedjuren skydd för vinterkylan eller tjänar
dem till gömställen.
I kampen mot skadedjuren har människan
numera talrika tekniska hjälpmedel.
Dessa åsyfta att döda skadedjuren genom
ofta enkla mekaniska åtgärder, merendels
först sedan en mera metodisk insamling av
djuren ägt rum. Oftast tillgriper man dock
något av de många kemiska medlen, vilka
i form av vätskor, puder eller gas bringa
skadedjuren om livet. Tunga redskap äro
stundom utmärkta mekaniska hjälpmedel,
då det gäller att döda på eller i marken
förefintliga skadedjur. I sådana fall har
särskilt ringvälten visat sig göra god tjänst.
Då det är fråga om lätt åtkomliga
skadedjur, i all synnerhet sådana som uppträda
i individrika kolonier, kan insamling och
avlivning ske för hand. Under andra
förhållanden måste lämpliga fångstredskap
användas. Med en håv av oblekt domestik, c:a
60 cm. djup och i mynningen c:a 35 cm. vid,
kan stundom efter någon övning smärre
skadeinsekter, ss. hallonvivlar, rapsbaggar,
jordloppor m. fl. infångas i betydande
mängd. Gäller det t. ex. hallonängrar, som
gnaga blomknoppar på hallonplantor, eller
rapsbaggar, som härja i blomställningar på
korsblomstriga växter, är det än bättre att
använda en fångsttratt av bleck med stor,
c :a 50 X 60 cm. vid, oval och snedskuren
mynning, då de i en sådan ej kunna klättra på
väggarna. Man skakar växterna lätt över
trattens mynning, djuren falla i densamma
och uppsamlas i en kring pipen bunden,
fuk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
