Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sortering och packning av frukt - Sortförädling - Sotdagg - Spaljé - Spaljéfruktodling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
226
Sortförädling—Spaljéfruktodling
sättet är förbandspackning,
där frukterna svepas i silkespapper och
packas liggande så att de i varje lager
komma i förband, och så att ena lagrets
frukter komma att ligga över
mellanrummen i föregående lager, varvid utrymmet i
lådorna väl utnyttjas och frukten ligger
fast. Denna förpackning förutsätter
emellertid en noggrann storlekssortering och
en särskild låda användes, rymmande 18—
20 kg. äpplen och där botten och lock äro
tunna och elastiska. En wellpappskiva
läg-ges i bottnen och en under locket, eljest
klädes lådan med papper. För andra och
tredje kvalitet användes s. k.
spegelpackning i halv- eller kvartlådor och
utföres så, att locket spikas fast på lådan
och bottnen hålles öppen. Först lägges en
wellpappskiva mot locket och första lagret
plockas jämnt och snyggt, varefter frukten
fylles i utan någon särskild varvordning.
Ovanpå lägges åter en wellpappskiva,
varefter fylles med träull om så behöves, och
bottnen spikas på. När lådan sedan öppnas
i locket ser frukten vacker och välpackad
ut. Det övre välordnade lagret får
emellertid aldrig giva en felaktig uppfattning om
lådans hela innehåll. Vidare hänvisas till
Sveriges pomologiska förenings ”Regler för
sortering och packning av frukt”. Th.
Se vidare Fruktlagring och
Fruktskörd.
Sortförädling, se Växtförädling.
Sotdagg, sotliknande beläggning på
växtdelar, bildad av svampar med mörkfärgat
mycel (Fumago, Cladosporium m. fl.), vilka
växa ytligt, vanligen i det exkret, som
avsöndras av bladlöss. S. kan hindra ljusets
tillträde till bladet och därigenom nedsätta
assimilationen, men vållar i övrigt ingen
skada. Th. Lfs.
Spaljé, av spallie’ra, egentligen axelstöd,
betecknar inom trädgårdsodlingen en
ställning av järn, trä eller annat, som är avsett
för uppbindning av vissa träd eller
klätter-växter. S. kan vara fristående och måste då
ha säker förankring i jorden, eller
väggstå-ende, då det är anbringat vid murar eller
husväggar. S. användes för odling av fruktträd,
klätterrosor, vildvin, vin, kaprifol och mycket
mera. Se vidare Spaljéfruktodling.
Spaljéfruktodling. Vid varma, skyddade
väggar på bostads- eller ekonomihus liksom
även vid högre skydds- eller stängselmurar
planteras ofta för ändamålet särskilt
uppdragna träd, spaljéträd, av våra vanliga
fruktsorter. Ömtåligare fruktslag, ss.
persikor, aprikoser, fikon och vin, odlas
vanligen på samma sätt i växthus. Man har
velat påstå att S. endast skulle ha
betydelse i för fruktodling mera gynnsamma
trakter, men den torde snarare vara av
betydelse där träden ge sämre resultat på
friland. Den högre temp. vid soliga och
skyddade väggar kommer träden direkt till
godo, och dessutom magasinerar väggen
eller muren värme från varma dagar för
att avgiva den när luften kyles av på
kvällen och natten. Det bör särskilt för det egna
behovet av frukt, och där trädgårdens
utrymme i övrigt är begränsat, vara av
betydelse att tillvarataga och utnyttja sådana
väggytor. Välvårdade spaljéträd äro
också fullt ut lika vackra som många
kläng-växter. Mesta ljus och värme ger givetvis
en södervägg, därnäst väggar mot s.v. och
s.o. Dessa äro lämpliga för mera fordrande
arter och sorter. Rena öster- och
västerväggar böra helst användas för äppleträd.
Förutom utnyttjandet av befintliga
väggytor bygger man ibland särskilda murar
för ändamålet. Detta torde dock endast
löna sig under mycket gynnsamma
klimatiska förhållanden, där man kan odla
särskilt fin kvalitetsfrukt av ädla sorter,
som betingar mycket högt pris. En sådan
mur bör ligga i ö.—v. eller hellre något
s.o.—n.v. och kan byggas av sten och
cement eller tegel; eller man kan sätta upp
ett plank av trä. Om man från ändarna på
en sådan mur drar ut ytterligare murar i
sydlig riktning uppstår en s. k. spaljégård,
där sedan murar, plank eller fristående
spaljé kan läggas in i riktning n.—s.
Avståndet mellan dem bör vara minst 1,&
gånger höjden, som skall vara minst 3 å
3,5 m.
Spaljéträd äro sådana fruktträd, som
genom mer eller mindre hård beskärning i
samband med bindning vid spjälverk,
trådar eller nät ges en bestämd, ofta
regelbunden form. Lättast att forma äro
päronträd, därnäst äppleträd, då stenfruktträden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
