Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stenhällar - Stenkrasse - Stenocactus - Stenocarpus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
252
Stenkrasse—Stenocarpus
Stenhällar i Pildammsparken, Malmö. Foto Krook.
lande som möjligt med större och mindre
hällar om varandra. Det är tillrådligt att
intill trappor samt på platser där
trädgårds-möbler skola placeras, utvälja stora hällar,
dels med hänsyn till trafiken, dels för att det
underlättar placeringen av bord och stolar.
Där fogarna skola planteras göras dessa 3
till högst 5 cm. breda. Vid användning av
oregelbundna hällar behöva ofta både hörn
och långa kanter avmejslas för att få
fogarna jämna. På mindre ytor uppväger
materialets prisbillighet icke läggningens
merkostnad i jämförelse med regelbundna
hällar. Dessutom kräver olika material olika
behandling vid avmejslingen, och när det
gäller kalk- eller sandsten bör arbetet helt
överlåtas åt fackmän.
S. böra läggas horisontalt, på terrasser
möjligen för vattenavrinningens skull med
högst 2° lutning. Vid läggningen bör
vattenpasset komma till flitig användning, eller
också utsättas avvägningsmärken, mellan
vilka profiltråd i slutgiltigt bestämd höjd
uppspännes. Alla mot varandra svarande
fogkanter böra ligga i jämnhöjd. Som
underlag för stenhällarna användes sand, så pass
djupt att de kunna inläggas utan att vila på
jordytan. Under alla förhållanden bör
bottenytan hårdgöras så att sättningar undvikas.
Vid läggning av S. i gräsplaner är det
förmånligast att först göra i ordning
gräsytan och när gräsroten är tillräckligt stark
välta över de platser där S. skola ligga.
Därefter utläggas dessa och grästorven skäres
upp längs kanterna. Undan för undan som
hällarna sedan bringas i plan med
omgivande yta och stampas fast, avlägsnas
överbliven jord och grästorv. Vid läggning av
cementhällar eller k 1 i n k e r, vilka
senare börjat få en allt större användning,
bör ett minst 10 cm. tjockt lager sand
anbringas som underlag. Dessa hällar kunna
då utan större svårighet inläggas på
föreskriven höjd. Läggning direkt på jord eller
i ett tunt lager sand erfordrar en
behandling med s. k. jungfru, varvid hällarna lätt
spricka sönder. Cementhällar kunna också
gjutas direkt på platsen. Därvid bör
grästorven uppskäras i den form och storlek,
som stenhällarna skola ha.
Cementblandningen består av 1 del cement till 4 delar
skarpt grus, och bör vara rätt torr. Massan
hårdgöres med trästöt. Täckes ytan därpå
med grov jute- eller säckväv, som dock
strax avlägsnas, erhålles en relativt god
råyta. Cementhällarnas kanter bli vid denna
framställningsmetod något buktiga, men
detta märkes föga när gräs eller annan
växtlighet fyller fogarna. Innan hällarna
torkat böra de täckas, och det gäller att
under arbetets gång tillse att överytan
kommer upp i plan med intillstötande gräsmatta.
Som växtmaterial i fogarna
användes ofta gräs. En god blandning för detta
ändamål utgör 1 del Agrostis stolonifera
till 2 delar Lolium perenne. Festuca rubra
ger också gott resultat. I mycket soliga
lägen och torr mager jord är vitklövern,
Tri-folium repens, att rekommendera. Av
perenna örter är Sagina subulata utmärkt och
en trampväxt, som också går bra till i
halvskugga är Cotula squalida.
Fogplanteringens värde bör ligga i att den tål att gå på
utan att bli märkbart lidande. M. K.
Stenkrasse, se Alyssum maritimum.
Stenoca’ctus K. Schum. är ett undersläkte
till Echinocactus (se d. o.).
Stenoca’rpus R. Br. (Proteaceae), Austr.
14 arter städsegröna träd eller buskar med
hela eller parflikiga blad. S. salfgnus R. Br.
(Ha’kea rubrica’ulis Colla) har brunröda
grenar, lansettlika, läderartade, nästan
oskaftade blad och vita doftande blommor.
S. sinua’tus Endl. är ett 5—6 m. högt träd
med djupt parflikiga, glänsande ljusgröna
blad, och scharlakansröda blommor,
försedda med gula ståndare. Odlas som Grevillea
(se d. o.).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
