Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stenochlaena - Stenoglottis - Stenolobium stans - Stenosemia - Stenotaphrum - Stenpartier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Stenochlaena—Stenpartier
253
Stpnoehlae’na J. Sm. (Polypodiaceae). 4
arter trop. ormbunkar, endast odlade i
exklusiva samlingar. De ha lianlikt klättrande
stammar med stora mjukt örtartade, sterila
blad och smala, egendomliga sporblad. S.
tenuifo’lia Moore (Acro’ stichum
meyeria’-num Hook.), Natal, Madag., är den
vanligaste och har meterlånga, parflikiga, något
hängande blad. S. odlas i stora varmhus,
där de ha utrymme för sina långa krypande
stammar.
StcilOglo’ttis Lindl. (Orchidaceae), Sydafr.
och Nyassa. 3 arter jordorkidéer med
köttiga rotstockar, mjuka, jämbreda blad i
rosett och upprätta stänglar med sporrelösa
blommor i runda klasar. S. fimbria’ta Ldl.
har mörkt brunfläckiga blad och 20 cm. höga
stänglar med 10—20-blommiga klasar av
små violettröda blommor; sept.—okt. S.
longifo’lia Hook. f. liknar föregående men
har längre och icke fläckiga blad.
Blommorna äro ljust violetta eller skära, hos den
mycket sällsynta var. alba vita, samlade i
rika upprätta klasar på 40—50 cm. höga
stänglar; sept.—nov. Båda arterna äro
utpräglade skogsväxter, som älska starkt
humusrik jord och skugga. S. planteras
därför i en blandning av kalkfri grästorvjord,
lövjord och finhackad vitmossa samt
träkoisbitar och ren kvartssand. De ställas upp
i kallhus i god skugga och tåla ingen sol.
Sedan blomstänglar och blad vissnat
normalt ned, skola plantorna hållas torra i 3—4
mån. för att på våren åter väckas till liv
genom småningom skeende vattning.
Förökas lätt genom delning.
Stenolo^ium stans Seem. (Teco’ma s. Juss.)
(Bignoniaceae), n. och s. Am., är en upprätt
buske med pardelade blad, vilkas småblad
äro sågade. Blommorna, som äro 3—4 cm.
långa, trattlika, äro gula, doftande och sitta
samlade i spetsen av grenarna. Odlas som
Bignonia mot bakväggar i stora kallhus.
Stenose/mia Pr. (Polypodiaceae). 2—3 arter
ormbunkar på Java och Salomonöarna. S.
auri’ta Pr. (Acro’stichum a. Sw.) har en
kort stam och 20—30 cm. långa och lika
breda blad, vilkas övre del är parflikig, den
nedre kilformig. Om odling, se
Ormbunkar.
Stenhällar i Rlbbag&rden, Gränna, med tusenskönor
i fogarna. Foto Krook.
Stenota’phrum Trin. (Gramineae). 3 arter
trop. gräs med långa, hängande utlöpare,
vilka bilda småplantor vid lederna. S.
ameri-ca’num Schrank bildar täta tuvor av smala
gräslika blad och är i odling representerad
genom den brokbladiga var. v ar ie g a’tum,
som är vitstrimmig och en trevlig
ampel-eller kantväxt i varma eller temp.
växthus och vinterträdgårdar. Förökas mycket
lätt genom delning eller tillvaratagande av
småplantor.
Stenpartier. Under denna benämning
plägar sammanfattas såväl av naturen givna,
som på konstgjord väg utförda anordningar
för odling av alpina eller andra lågvuxna
örter och buskar, vilka fordra samma
betingelser för sin trivsel. Benämningen
stenparti har mycket gammal hävd inom våra
trädgårdar, ehuru den anläggning som kallas
så alldeles icke är eller får vara uteslutande
ett ”parti av stenar” utan en plantering av
sådana växter, vilka dels behöva en stenig
grund att växa på, dels äro ljusälskande och
behöva en varm och högtbelägen plats för
sin trivsel. Att en anläggning för dessa
syften jämte dekorationsändamål bygges upp
av ett antal större och mindre stenar är
givetvis alldeles ofrånkomligt. Språket har
emellertid ännu ej fått fram ett fullt
tillfredsställande namn på sådana
planteringar. Växtkummel eller Naturgård
äro två benämningar som tillämpats de
senare åren. Alpparti, fjällparti, alpträdgård
förutsätta stora anläggningar för speciella
växter. ”Naturgården” innebär just vad
som åsyftas med planteringen: en naturlig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
