Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stenpartier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Stenpartier
255
Stenparti vid Strängnäs. Foto Krook. Stenparti i Örebro. Foto Krook.
jas från strängt formgivna avdelningar, ty
t. o. m. om grundformen i en stenträdgård
skulle vara regelbunden kommer
växtmate-rialet att förtaga varje spår av sträng
linje-föring. Denna saknas givetvis helt i den
naturliga klippträdgården, vilken många
gånger kan åstadkommas genom att springor och
håligheter i förefintligt berg användas. Dessa
måste då befrias från eventuell grästorv
eller annan icke önskvärd växtlighet. Om så
skulle erfordras bottenfylles med sten för
åstadkommande av dränering, samt
ovanpå denna de jordblandningar den tillärnade
planteringen kräver. Med denna enkla
metod ha synnerligen vackra resultat
uppnåtts. Där bergsprängning har skett
erbjuder sig ofta goda tillfällen till anläggning
av en klippträdgård. Ju mer
söndersprängda och därmed ojämna och skrovliga ytorna
blivit, desto fler äro möjligheterna för
placering av jord och växtlighet. Det är
emellertid av vikt att berghällen ovanför varje
planterad ”ficka” lutar bakåt, så att vatten
äger fritt tillträde. Såväl bergbacken och
den brantare bergklinten som gamla
stenbrott giva utmärkta förutsättningar för
naturliga klippträdgårdar. Vid uppbyggnad av
konstgjorda klippträdgårdar
brukar med en viss förkärlek kullersten
komma till användning, oaktat denna är den
minst lämpliga, då dess form medför
svårigheter vid läggningen. Där tvenne stenar
mötas uppstår en fördjupning, som måste
utfyllas med smärre material för att hindra
jordmassans bortspolning och på dessa
punkter uppstår således risk för
uppfrys-ning etc. Kantiga, solida block, vilkas
synliga yta är ojämn, lämpa sig bäst som
bygg
nadsmaterial och ungefär Va eller hälften
av stenen bör befinna sig under jord. Varje
sten bör ligga stadigt fast, vilket innebär
att den minst skall kunna bära mansvikt
utan att rubbas. Gamla gärdesgårdsstenar
användas med förkärlek, då de ha ålderns
eftersträvade patina. Av stenarter äro de
mjukare, t. ex. kalk- och sandsten, att
föredraga. Vid användning av sådan sten,
som av naturen är skiktad, bör iakttagas
att vid läggningen samtliga stenar placeras
så att deras ådror bli parallella. Ett
omtyckt motiv för den konstgjorda
klippträdgården utgör ravinen eller dalgången.
Viktigt är här bl. a. att gångstigen eller
vägen, som för genom dalsänkan, bör slingra
sig så pass kraftigt att dess början och slut
icke synes från samma punkt. Därtill böra
sluttningarna vara högre än normal
ögonhöjd, d. v. s. minst 1,8 m., men omväxlande
branta och långsluttande. Ravinen kan
anläggas även på plan mark, bäst utan
ned-schaktning, då nedsänkta trädgårdar äro
Stenparti i Tivoliparken, Kristianstad. Foto Krook.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
