Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tomater
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
308
Tomater
försel till frukten, när denna är fullväxt,
lätt medför att ett större antal frukter
spricka. Lätt jord har emellertid den
fördelen att ge tidigare skörd. Ett varmt,
skyddat läge för odling av T. på friland är att
föredraga, men de tidiga sorterna mogna
emellertid i regel även i öppna lägen. Det
har i på senare tid utförda, mycket
omfattande gödslingsförsök visat sig, att T., även
om de ge tillfredsställande skörd med
enbart konstgödsel, sätta särskilt värde på
naturlig gödsel. En giva av minst 500 kg.
enbart stallgödsel pr ar är enligt dessa
försök att rekommendera. Angående de olika
konstgödselmedlens verkan, har man
funnit att T. föredrager svavelsyrat kali (eller
annat klorfritt kalipreparat) framför de
klorhaltiga kalisalterna, och att svavelsyrad
ammoniak ger bättre resultat än samma
mängd kväve i form av salpeter. Vill man
ge all gödseln i form av konstgödsel kan
följande giva kort före planteringen anses
ungefär lagom: 6 kg. svavelsyrad
ammoniak, 5 kg. superfosfat och 10 kg.
svavelsyrat kali pr ar. Har man tillgång till
stallgödsel men i ringa mängd, kan halva
ovannämnda stallgödselgiva kompletterad med
halva konstgödselgivan användas. Även om
enbart stallgödsel användes, torde det vara
ändamålsenligt att som komplement till
denna före planteringen ge 4—5 kg.
svavelsyrat kali. Den naturliga gödseln har bästa
verkan, om den påföres på våren i stället
för under hösten.
Sådden av T. för frilandsodling behöver
ej ske förrän sist i mars, varvid man kan
använda sig av kallbänk eller hellre
halv-varm bänk eller hus. Såningsjorden bör
göras tämligen lätt genom inblandning av
sand. Så snart plantorna kunna hanteras
skolas de, fortfarande i hus eller bänk, med
10X10 cm. avstånd eller i 4"-krukor, som
få stå kvar till utplanteringen. Denna sker
sist i maj—början av juni i s. Sv. Äro
plantorna uppdragna i pappkrukor, rivas dessa
av klumpen före planteringen, då det visat
sig, att plantorna eljest bli hämmade i
tillväxten. Ett vanligt planteringsavstånd är
60—70X50 cm., men nyare försök ha visat,
att detta avstånd är slösaktigt tilltaget. Ett
avstånd av 30 cm. i raden har gett högre
skörd.
I mindre odlingar sätter man vanligen en
grov käpp, av bambu eller vilket annat
material som helst, till varje planta, vid vilken
denna uppbindes efter hand som den
tillväxer. Käpparna komma att stå mera
regelbundet och stadigare, om deras toppar
bindas fast vid en järntråd som spänts i lagom
höjd mellan grövre pålar med omkring 4 m.
avstånd. I större odlingar i lugnt läge kan
man undvara käppar, om man på samma
sätt spänner 2—3 trådar, och binder fast T.
vid dessa. Under tillväxten avskäras eller
avbrytas alla sidoskott, så att plantorna
endast bilda en lodrät stam. För att påskynda
fruktmognaden brukar man toppa T. över
fjärde klasen, men har man användning
även för de gröna tomaterna, bör ingen
toppning ske. Skulle stark torka råda vid
tiden för fruktmognaden böra T. vattnas
rikligt, då frukterna i annat fall spricka i
stort antal.
Skörden sker efter hand som mognaden
inträder. Gäller det att sända T. längre väg,
eller om de skola säljas i butik e. dyl. under
flera dagar efter skörden, böra de ej vara
fullt mogna. När nattfrost hotar intagas alla
fullt utvecklade, omogna tomater till
eftermognad, som ej bör ske i sol eller varm
lokal (helst ej över 15°). Under sommaren
böra T. årligen besprutas ett par gånger
med 1—2 %-ig bordeauxvätska (eller
motsvarande pudersort) mot potatismögel, som
gör stor skada på frukterna av T. Första
be-sprutningen sker i slutet av juli—början av
aug. och den andra i sista hälften av aug.
Fröodling av T. tillgår på samma
sätt som ovan beskrivits, när det gäller
T. för friland och med billigaste
husodlingsmetod för sådana sorter, som ej
hinna få tillräckligt antal frukter mogna
på friland. De sorter av T., som odlas i Sv.,
äro så utpräglade självbefruktare, att
in-korsning med främmande sorter är
sällsynt. Olika sorter kunna därför odlas
bredvid varandra såväl i hus som på friland.
Sorter med starkt räfflade frukter visa
däremot ofta hög inkorsningsprocent, beroende
på att pistillens märke hos dessa ofta sitter
öppet. Man bör vara synnerligen noga med
att i varje fröodling av T. noggrant märka
alla från typen avvikande plantor samt
sådana som ge låg skörd eller visa andra oför-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
