Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Viola - Violaceae - Virgilia - Virussjukdomar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Violaceae—Virussjukdomar
407
(vitfläcksjuka), torde vara viktigast. Den
anses kunna spridas med frö. Betning av
fröet och besprutningar med
kopparpreparat förordas. Th. Lfs.
Violaceae, styvmorsblommornas och
violernas familj, omfattar omkring 500 arter, av
vilka flertalet tillhöra släktet Viola, vars
flesta arter äro örter. Av andra till familjen
hörande, i tropik, växande arter äro många
buskar eller träd. Några nyttighetsväxter
finnas knappast inom familjen, men som
högt uppskattade och värdefulla
trädgårdsväxter odlas arter och många former av
Viola, samt en art Hymenanthera, se d. o.
Virginia lu’tea Michx., se Cladrastis.
Virussjukdomar. Under denna benämning
sammanfattas en stor grupp av
smittsamma växtsjukdomar, som icke förorsakas av
någon mikroskopiskt påvisbar organism.
Smittämnet finnes i pressaft från sjuka
plantor och passerar obehindrat genom fina
filtra, som kvarhålla även de minsta kända
organismer. Om smittämnets natur äro
meningarna ännu delade. Det sprider sig genom
hela plantan och går vid vegetativ förökning,
stundom även vid förökning genom frö, i
arv till avkomman; i enstaka fall har
smittöverföring genom pollen påvisats.
Virus-sjukdomarna vålla i allmänhet hämmande
av plantans utveckling och stundom
dege-neration och bortdöende av celler och
väv-nadspartier. Särskilt vanliga äro
rubbningar i klorofyllbildningen, t. ex. vid de talrika
formerna av mosaiksjuka (se d. o.) och de
slag av brokbladighet som äro av infektiös
natur (t. ex. hos Abutilon). I samband
härmed inträda ofta tillväxtstörningar: bladen
bli ofta buckliga, krusiga eller hoprullade,
stjälkarnas leder förkortade
(”rosett”-bild-ning) eller i andra fall abnormt förlängda.
Genom bortdöende av cellgrupper kan det
uppstå mörka fläckar på blad och stjälkar,
ävensom inre anatomiskt påvisbara
förändringar, t. ex. förstörande av kärlsträngarnas
bastdelar (potatisens bladrullsjuka).
Sjukdomsbilden kan kompliceras genom
samverkan av flera vira i samma planta (ex.
strim-sjuka hos tomat). På konstlad väg kan
smittan mer eller mindre lätt överföras genom
gnidning av sjuka växtdelar mot friska, in-
Prinsesspensé.
sprutning av pressaft eller inympning av
vävnadspartier från sjuka plantor, etc. På
naturligt sätt kan den överföras vid
plantornas skötsel (beskärning, uppbindning
m. m.), genom friktion mellan plantorna
(t. ex. genom vinden), i enstaka fall genom
i jorden kvarliggande smittförande
växt-rester, men framför allt genom sugande
insekter. 1 det sistnämnda fallet är att märka,
att vissa insekter kunna överföra vissa vira,
andra icke. Det är ej fråga om endast en
mekanisk överföring, utan en bestämd
fysiologisk process måste äga rum i insektens
kropp. Man har kunnat påvisa att en insekt,
som insugit virus, icke genast utan först
efter en viss tid är infektionsduglig; en
in-kubationstid erfordras sålunda.
Grundlinjerna för bekämpande av
virussjukdomarna äro följande. Spridning av
smittämnet motverkas genom tidigt
avlägsnande av sjuka plantor. Enär virus
redan kan ha förts vidare till andra plantor
utan att sjukdomssymtom ännu framträtt
på dessa, böra även de för infektionsfara
mest utsatta grannplantorna avlägsnas. En
sådan selektion lyckas bäst på platser, där
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
