Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Äpple, äppleträd - Ärenpris - Ärftlighetsforskning - Ärftlighetslära, genetik, genik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ärenpris—Ärftlighetslära
457
testudinea) är en gul- och svartfläckig
bladstekel med en 20-fotad, vitgul och
brunhuvud larv, som angriper ung äpplekart
och urholkar denna så att den på ett tidigt
stadium faller. Förekommer här och var i
Sydsv. och kan stundom göra stor skada.
Äpplevecklaren (Laspeyresia
pomo-nella) är en oansenlig liten fjäril med
grå-vattrade framvingar med en stor brun och
guldskimrande fläck i yttre hälften. Den
börjar flyga då äpple- och päronträden blomma
och avlägger sedermera sina ägg. Den
ny-kläckta larven uppsöker fruktkarten, redan
innan den s. k. flugan slutit sig, och tränger
sig mellan de kvarsittande
ståndarsträngar-na ned till blombottnen för att där gnaga sig
in i frukten. Målet är kärnhuset. Sent
framkomna larver kunna taga sig in i karten på
andra ställen, t. ex. där ett par kartar stöta
samman. Redan tidigt gnager larven en
ut-försgång för sina exkrementer rakt genom
fruktköttet, varhelst det passar sig. I
mynningen sitter nästan alltid en
exkrement-klump, så länge larven finns kvar inuti
frukten. Ett öppet hål tyder på att larven
gått ut för att söka sig en
förpuppnings-plats, vanligen under någon lös barkflisa
eller under mossa på stammen eller någon
grövre gren. På eftersommaren är larven
c:a 20 mm. lång och till färgen blekröd med
brunt huvud. Har den funnit ett lämpligt
gömställe spinner den in sig i en kokong,
i vilken den tillbringar vintern för att först
följande vår förvandlas till puppa.
Ä. eller ”äpplemasken” är ett mycket
allmänt skadedjur på äpple och päron och kan
vissa år förorsaka kännbara förluster. Som
medel mot densamma användes besprutning
med arsenikgifter, blyarsenat 500—600 gr.
till 100 1. vatten, första gången innan flugan
på frukten slutit sig, andra gången c:a 10
dagar senare. Vid första besprutningen är
det viktigt att duschen med kraft riktas
nedåt mot den upprättstående fruktkarten.
Angripen kart bör i den mån det är möjligt
helst avplockas och förstöras på ett tidigt
stadium. A. T.
Ärenpris, se Veronica.
Ärftlighetsforskning med växter bedrives
i Sv. huvudsakligen vid Lunds universitets
ärftlighetsinstitution, numera förlagd till
Äppleblomvivel, upptill t. h. en genomskuren och
angripen knopp samt en med utgångshål; nedtill t. v. en
puppa, t. h. en larv.
Svalöv, ofta i samband med
växtförädlings-arbete. Här är även inrättat ett spec.
kro-mosomlaboratorium med tillhörande
jordarealer. Ä. av stor betydelse bedrives även
enskilt av flera till landets universitet och
högskolor knutna forskare. Vid Alnarps
lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut
sysslas också med hithörande
undersökningar, vilket även gäller de privata
växt-förädlingsanstalterna Weibullsholm och
Gullåker (se Växtfö rädlin gs
verk-sa mh e t); här dock endast av
tjänstemännen privat. Att från officiella institutioner
och privata företag för Ä:s ekonomiska
utnyttjande fristående personer syssla med Ä.
är ytterst sällsynt men förekommer dock
åtminstone i något fall. Svensk Ä. har sin
spec. sammanslutning i det 1910 stiftade
Mendelska Sällskapet i Lund,
där den livaktiga svenska Ä :s problem
dryftas. Sällskapet utger sedan 1920 en tidskrift
för Ä., H e r e d i t a s. E. N—n.
Ärftlighetslära, genetik, geni k, är
den vetenskap, som sysselsätter sig dels
med lagarna för olika egenskapers
variation och dels med orsakerna till
denna variation. Det sistnämnda
forskningsområdet tillhör Ä. i inskränkt
bemärkelse, medan läran om de matematiska
lagarna för variationen vanligen benämnes
variationsstatistik. Ett
specialområde av Ä., som på senare tid blivit
föremål för en omfattande
forskningsverksam
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
