Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - N. L—r: Läsning för hemmet (Snorre Sturlesson: Konungaboken. Öfversatt af Hans Hildebrand)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
namn, som utgjort föremålet för de lärdes tolkningar och
blifvit en kär folkläsning. Icke blott norrmännen, för hvilka,
Snorres verk, såsom hufvudsakligen behandlande norska
konungars sagor, samt svenskar och danskar, för hvilka det
dernäst är af största intresse, utan äfven tyskar och engelsmän
hafva sökt genom öfversättningar göra dess innehåll tillgängligt
för en större allmänhet. Redan mot slutet af 1500-talet
utarbetades öfversättningar deraf i Danmark och Norge, och 1670
utkom från det då befintliga tryckeriet å Visingsborg under titel
"Norlandz Chrönika och Beskriffning etc.", den första
svenska öfversättningen af detta verk, hvilken likväl var utarbetad
af isländingen J. Rugman, som då var bosatt här i landet.
Sverige tillkommer ock äran att hafva lemnat den första
textupplagan af Snorres verk. Riksantiqvarien Johan Peringskjöld
utgaf nämligen 1697 med biträde af isländingen Gudmund
Olofsson Heims Kringla eller Snorre Sturlusons
Norrländske Konunga-Sagor med öfversättning både på latin och
svenska, ett verk, som, då man tager i betraktande, att det
är det första i sitt slag, och att de handskrifter, Peringskjöld
hade att tillgå, voro dåliga, icke litet hedrar sin mästare.
Sedan derefter Schöning och Thorlacius under åren
1777—1783 utgifvit den storartade och vidtberömda
köpenhamnsupplagan, aftrycktes dennas isländska text i Stockholm och
utgafs i tre delar under åren 1816, 1817 och 1829. I
sammanhang och samtidigt med denna upplaga utgafs, likaledes i
tre delar, en ganska värdefull svensk öfversättning, utarbetad
af samme J. G. Richert, som i Sveriges laghistoria intager
ett så betydande rum, samt kyrkoherdarne Cnattingius,
Gullbrand och Liedzén. [1])
Då nu helt nyligen (1864—1868) professor Unger i
Kristiania ombesörjt en ny och förbättrad upplaga af Heims
Kringla, [2] och de äldre svenska översättningarna både äro mer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
