- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / 1870 /
48

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - N. L—r: Läsning för hemmet (Snorre Sturlesson: Konungaboken. Öfversatt af Hans Hildebrand)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

48

LÄSNING FÖR HEMMET. 4a

hvarken böra eller kanna förändringar ske brädstörtadt eller
oförberedt Det blir nödvändigt att, äfven med fara att
beskyllas för inkonseqvens, taga några steg i sänder. Den stora
allmänheten har i sådana frågor sitt eget språksinne, sin
skönhetskänsla, hvilka ej alltid stämma öfverens med de lärdes.
Dessutom äro dessa frågor äfven ar vetenskaplig synpunkt
mycket ofta af en ytterst ömtålig natur.

Angående herr Hildebrands sätt att behandla nomina
pro-pria och andra i öfversättningen brukade ord, som icke kunna
anses i egentlig mening tillhöra skriftspråket, vilja vi här blott
uttala den öfvertygelsen, att han på några ställen dels
öfvergifvit sin grundsats, der sådant icke varit af nöden, dels i
andra fall drifvit honom väl långt. *)

Om anmälaren slutligen får lätta sitt kritiska samvete
genom att uttala den meningen, att tryckfelen äro temligen
många, hvarvid äfven må anmärkas någon brist på följdriktighet
i rättstafningen, och att stilen, enkelheten och klarheten i
uttrycket skulle på flera ställen vunnit ganska betydligt genom
omarbetning eller blott genom "ändringar med lätt hand"., så
kan han sedan med så mycket större tillfredsställelse hembära
öfversättaren och författaren sin tacksamhet för den vackra
skänk han gifvit vår literatur, och uttala den önskan, att
arbetet må blifva en bok för rätt många hem i vårt
fädernesland.

Vi vilja äfven begagna detta tillfälle att med vår röst
instämma i de loford, som detta arbetes förläggare, herr Abr.
Bohlin i Örebro, så många gånger fått mottaga och så väl för-

*) 1 förra afseendet hänvisa vi för exempels skull till Geigad,
isl. GeigaÖr (s. 28), ehuru straxt ofvanför står Huglek, isl.
Hug-leikr; näsnam (b. 89) för näsnåm. Hjälte och veitsla skrifvas
stundom på detta sätt, men på andra ställen och mera i
öfverensstämmelse med det nyare språket Hjälte och vetsla. Deremot
tro vi icke, att t. ex. de af herr H. upptagna: Borgundsholm (s.
LXVIII) eller Borgundarholm (s. 185 o. 199), botasten, Föresån,
Föresvallarne, Låsö, Lider så snart komma att uttränga
Bomholm, bautasten, Fyrisån, Fyrisvall, Låssö (Lessö), Leire. — Utan
tvifvel hade det äfven för härledningens skull varit riktigare att
skrifva Sjålland såsom danskarne än Seland, hvilket ju är det
tyska uttalet af detta namn.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 4 16:12:56 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1870/0052.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free