Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Oscar Montelius: Sveriges skattskyldighet under Rom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
216
SVERIGES 8KATTSKTI4DIGHET UNDER ROM.
hördt, och påfven börjar nu att "på grund af sin apostoliska
myndighet", och utan att ens höra några andra än sina
cai1-dinaler, utskrifva den ena gärden efter den andra. Det är
föga troligt, att sådant länge kunde fortfara, utan att väcka
missnöje i Sverige, åtminstone inom kyrkan, som^ närmast
drabbades häraf. Något försök till opposition i Sverige
känner jag dock icke från den tid, hvarmed vi nu egentligen
sysselsatt oss.
Deremot vet man, att den norska clerus gjort
föreställningar vid curian mot den af Clemens VI 1343 påbjudna
tre-årstionden; dock icke på den grund, att påfven icke skulle
ega rätt att pålägga en sådan skatt, utan derföre att
befallningen i vissa delar icke kunde utföras. Påfven lyssnade
likväl icke härtill, utan pålade i stället, såsom vi redan sett, en
ny tvåårstionde.
Men om ii också icke träffa någon laglig opposition af
hela svenska kyrkan, så finna vi dock, att insamlandet af de
påfliga skatternia och deras utförande ur landet ofta var
förbundet med stora faror, och att missnöjet åtminstone på vissa
ställen stundom kom till häftigt utbrott. Redan från slutet
af 1200-talet hafva vi ett exempel härpå. Ett påfvebref af
den 9 Juni 1279 visar neml. att, då uppbördsmännen
excom-municerat några prester i Skara, för det de vägrat att betala
sin tionde, hade "presterskapet i nämnda stad med sådan
häftighet anfallit collectorerna, att dessa med möda undgingo
döden". Troligtvis stod det i sammanhang härmed, att, såsom
vi redan ~ nämnt, borgarena i Skara vid samma tid bröto sig
in i domkyrkans sakristia och togo 700 mrk silfver af den
der förvarade tionden.
Den svenska regeringen såg säkerligen icke med blida
ögon, att de betydliga silfvermassorna fördes ur landet. Jag
känner dock intet försök af henne att hindra det: och hon
vanns derigenom, att påfven den ena gången efter den andra
afstod till henne en stor del af de insamlade skatterna, dels
såsom gåfva, dels såsom lån. **)
Yi hafva redan nämnt, att påfven tid efter annan
bitsände nuntier för att mottaga och till Rom eller Avignon
öfverföra de vid de särskilda domkyrkorna insamlade skatterna.
Ett sådant uppdrag, hvilket i våra dagar vore en mycket lätt
sak, var då förenadt med betydliga svårigheter. Sjelfva resan
var i hög grad dyr, långvarig och mödosam, och sedan nuntien
*) Munch Hist. 5: 450.
* ) Jfr dock Munchs Hist. 5: 95. — I Norge hade konungen
1282 vid vite förbjudit lekmännen att sälja silfver till klerker;
se Munchs "Pavel. Nunt." s. 154 och 163.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
