Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - H. Hildebrandsson: Naturkrafternas förvandlingar. I—II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
båda sidor. Detta plägar äfven uttryckas så, att hvad som
vinnes i kraft förloras i hastighet. Hvad som gäller om
häfstången kan lätt uppvisas vara giltigt om hvilken annan
maskin som helst.
Men vi kunna nu lätt förskaffa oss ett nytt uttryck pä
arbetet. Låtom oss tänka, att en stångjernshammare,
sedan den upplyftats, får fritt falla och dervid i st f. städet
träffar en fullkomligt elastisk fjeder. Denna skulle då
sammantryckas och genast derpå (förutsatt att den vore absolut
elastisk) slunga hammaren tillbaka upp till samma höjd,
hvarifrån den fallit. Fjedern har då tydligen förrättat samma
arbete, som förut vattenhjulet. Den begynnelsehastighet, som
fjedern tilldelar hammaren, måste emellertid tydligen vara
desto större, ju större den höjd är, till hvilken den skall
återkastas. Det måste således finnas ett visst förhållande
mellan denna hastighet och arbetet. Mekaniken bevisar äfven
att arbetet, eller hammarens vigt multiplicerad med den höjd,
till hvilken den lyftats, är precist lika med hälften af dess
massa, multiplicerad med qvadraten på hastigheten, med
hvilken den slungas uppåt. Denna sednare qvantitet kallas i
mekaniken för lefvande kraft och vi se således, att arbetet år
lika med den lefvande kraften. Dessa båda qvantiteter äro
blott olika uttryck på samma sak. Under det att det förra
är lämpligare att begagna, då rörelsekraften användes till att
sätta en maskin i uniform rörelse, i hvilket fall verkan är
närmast jemförlig med förflyttandet af en tyngd, som genom
denna krafts kontinuerliga inverkan lyftes till en gifven höjd,
så är deremot den sednare, eller lefvande kraften, mera
passande att använda i sådana fall, då rörelsekraften användes
till att framslunga en projektil. Hvarje framilande projektil
är således att betrakta som ett visst arbetsförråd, som genom
lämpliga åtgärders vidtagande åter kan tillgodogöras, såsom
t. ex. då vid artilleriförsök kulan träffar en tung s. k.
ballistisk pendel, som derigenom höjes ur sitt jemvigtsläge.
Vi hafva nu genomgått de vigtigaste af de lagar, som
gälla för maskiner och i rörelse satta kroppar. Vi hafva sett
att den förbrukade arbetsmängden alltid kan återfås, eller
förvandlas i en eqvivalent mängd lefvande kraft, som sedan i sin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
