Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - H. Hildebrandsson: Naturkrafternas förvandlingar. I—II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kattjbkratterwa 8 förvandlingar
le» ökas. Tonens höjd beror alltså på antalet stötar på en
gifven tid. Dess styrka deremot på stötarnas storlek, eflier
på partiklarnas svängningsvidd, hvilken åter beror på anslaget?
styrka. Ett ljud är således lika med en viss samma lefvande
kraft och vi kunna således säga, att det arbete, som
musikern förrättar, då han spelar sitt instrument, och som, från
mekanisk synpunkt, går alldeles förloradt, förvandlas i toner.
ljudet är dock för ingen del den finaste vågrörelse vf
känna i naturen. Det har under loppet af det innevarande
århundradet genom sådana män som Fresnel, Cauchy,
Foucault, m. fl. blifvit satt utom allt tvifvel, att äfven ljuset är
en från de lysande kropparna utgående vågrörelse, hvilken
hypothes redan i början af förra århundradet uttalades af
Huggens. Det har blifvit ådagalagdt att de olika färgerna
endast skilja sig från hvarandra genom olika våglängd och
▼ibrationshastighei. Skilnaden emellan ljudvågornas och
ljusvågornas storlek och hastighet är dock ofantlig. Ett-strukna
a gör 870 svängningar i sekunden och dess våglängd i luft
af 0° temperatur är ungefär 383m-m-. Ljudets hastighet i
sådan luft är 333TO- i sekunden. Deremot fortplantar sig
ljuset med en hastighet af 29,000 svenska mil i sekunden.
Våglängden för det röda ljuset, som utsändes af glödande vätgas,
och som motsvarar den s. k. C-linien i solspektrum, är,
enligt Prof. Ångströms i Upsala noggranna mätningar, befunnen
vara 6561,81 tio milliondelar af en millimeter, under det att
vibrationernas antal gå till billioner på en sekund. Och
dock hörer det nämda ljuset till’ de röda strålarna, hvilka
hafva den största våglängden och den minsta
vibrationshastigheten af de olika ljussorter, som vårt öga kan uppfatta! Jag
sade: som vårt öga kan uppfatta. Gifves det då osynliga
ljusstrålar? Så eget det kan låta, är det verkligen fallet.
Liksom vårt öra ej förmår uppfatta alltför höga eller alltför
låga toner, så är det ock med ögat. Låta vi en ofärgad’
ljusstråle, t. ex. solhus, falla på ett genomskinligt prisma, så
brytes den ur sin bana. De olika färgerna brytas emellertid
olfka mycket och det uppstår följaktligen på en bakom
prismat stående skärm ett färgadt band, ett s. k, spektrum *).
*) Sådana speklra ser man ofta på väggen, då solljuset
brytes genom de trekantiga glasprismerna på en ljuskrona.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
