Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Claes Annerstedt: Carl XIV Johan i Tyskland (Svederus: Sveriges krig och Politik)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CARL JOHAN I TYSKLAND,
281 -
skickade svenska eller ryska trupper ingripit, än mer innan
åsynen af den uppmarcherande hufvudhären under Carl Johan
kunnat hafva någon inverkan på ställningen. Visserligen borde
väl kronprinsens motsatta omdöme i bulletinen väga lika
mycket, om ej mer i andra vågskålen (ty han hade en
öfverblick af det hela, som Bülow saknade), men man må gerna
jäfva detta och äfven Adlercreutz’ utsago (ehuru han med
egna ögon åsåg denna del af striden), att de svenska och
ryska batterier jemte 4000 man lätt kavalleri, som kastades
fram på Bülows flank, kommo vågskålen att sänkas till
fransmännens nackdel, under det åsynen af svenska och ryska
arméernas framryckande i full slagordning alldeles afgjorde
bataljens öde*). Men de franska uppgifterna om nederlaget
torde förtjena lika mycket afseende, som Bülows, och dessa
utfalla alldeles som de svenska, och lika betecknande i våra
ögon är, att den ryske historieskrifvaren Bogdanowitch, som
annars troget sluter sig- till de preussiske författarne och utan
tvekan tager deras historia om Carl Johan till godo, yttrar
i denna sak, att anfallet af brigaden Borsteil (hvilket enligt
tyska uppgifter afgjort segern) "var de tappra preussiska
truppernas sista förtviflade ansträngning; redan beredde sig
fienden att med sin öfvermagt krossa dem; men marskalk
Neys origtiga dispositioner och ankomsten af de trupper,
kronprinsen sändt till Bülows understöd gåfvo kampen en
annan vändning och förlänade Bülow segern**).
En vanlig klagan mot Carl Johan är, att han ständigt
sparade sina svenska trupper, en klagan, föga berättigad hos
svenskar, då denna här var Sveriges enda fullt rustade
fältarmé och derföre måste sparas, tills striden kom att gälla
våra intressen, nemligen Norges eröfring i ett fälttåg mot
Danmark, i hvilken strid det lätteligen kunnat händt os; att
få stå ensamme mot fienden. Det är möjligt, att Carl Johan
dref skonsamheten för långt, men å andra sidan kan ingen
tadla, att, så länge det gällde Tysklands befrielse, han lät
preussarne i första rummet kläda blodig skjorta, hvilket han
*) Se Adlercreutz rapport, som Svederus först dragit fram i
ljuset. II, s. 197.
**) Geschichte des Krieges im Jahre 1813, II, 1. s. 292.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
