Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 5—6 - Niklas Tengberg: Svensk Häfdateckning (Fryxells Berättelser)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
316
SVENSK HÄFDATECKNING.
het", som skall ha legat i författningen, och för det andra
var den omtalade förändringen en nödvändig följd af
reduktionen, hvilken undanröjt den högadelns makt och rikedom,
som var den egentliga grunden för dess genom
klassindelningen garanterade öfvermakt på riddarhuset. Förändringen
var sålunda en frukt af det nivcllerande inflytande, som
utmärkt carolinska enväldet i likhet med hvaije annat envälde.
Ett annat bevis för tillvaron af jemnlikhetsgrundsatsen
i frihetstidens statsskick söker förf. i ståndens påstådda
likställighet. Yi känna redan, huru grundlöst hela talet derom
är, åtminstone hvad bondeståndet beträffar. Att de öfriga
ofrälsestånden voro långt mera än under fordna tider på
riksdagen likberättigade med adeln, var väl äfven det en
naturlig följd af den för adelns makt förkrossande reduktionen.
Ett tredje bevis för statsskickets riktning till
medborgerlig jemnlikhet finner förf. besynnerligt nog deri, "att
bondeståndet gång på gång sökte erhålla i allo lika
riksdagsmanna-rättigheter med de andra stånden", — ehuru, efter vanlig
slutkonst, säkerligen hvar och en måste finna ett bevis för
just en motsatt riktning hos författningen deri, att
böndernas fordran på en likställighet, hvilken de förut ofta åtnjutit,
under bela frihetstidens halfsekel blef tillbakavisad, och att
grundlagen ännu, då Gustaf III besteg thronen, underkände
deras politiska jemnlikhet med de andra stånden.
Ett fjerde bevis på jemnlikhetsgrundsatsens välde säges
vara, att regeringsformen föreskref, att man vid embetens
bort-gifvande skulle "ojemförligt mera än förr afse icke börd utan
förtjenst." På annat ställe (33. sid. 78 jemförd med sid.
81) påstås, att regeringsformerna af 1719 och 1720
före-skrefvo, att endast förtjenst och skicklighet skulle afses vid
tjensters bortgifvande. Detta påstående är visserligen
bokstafligen riktigt med afseende på 1719 års reg.s-form (§34),
men samma regeringsform föreskrifver i en annan paragraf
f§ 24), att ämnessvennerna i "Riksens Cancelli" skulle vara
af adel, och i den försäkran, ständerna samma dag läto
drottningen underskrifva, förbindes hon att till "de angelägnare
och ansenligare sysslor helst ihågkomma" adelsmän (§ 8).
Är således förf:s påstående om befordringsgrunderna i 1719
4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
