- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / 1870 /
323

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

8 ven sk häfdateckning.

323

stämmande beslut förklaras vara riksdagsbeslut, säges detta
vara föranledt deraf, att adeln fordom röjt anspråket att ej af
medstånden kunna öfverröstas, liksom, ifall detta ej varit
förhållandet, riksdagsordningen kunnat undvara ett stadgande i>m
huru i hvaije fall ett riksdagsbeslut skulle komma till stånd.
Till och med föreskriften orti hvem som borde öfvervaka
riksdagsbeslutens uppsättande skulle — enligt författarens tro
— hafva saknats i den nya riksdagsordningen, om det ej
under gamla tiden varit sed, att dessa författades i konungens
cancelli. — Men vi lemna dessa jemnförelser, efter att
ytterligare blott hafva omnämnt en. Förf. omtalar hurü Carl
XI sjelf inom stånden utsett medlemmar till det hemliga
utskottet — och utbrister: "Frihetstidens rättskänsla
afskaffade genast det olagliga utnämningssättet;" men månne icke
oberoende af all rättskänsla stånden, som tillegnat sig all
makt, också måste förbehålla sig denna utnämning och månne
bondeståndets uteslutande från all delaktighet vittnar, att
det var rättskänsla, som dikterade beslutet?

Huru sökta dessa förf:s anledningar att få rikta hugg åt
den föregående envåldstiden än äro, betyda de emellertid
för förf:s framställning af frihetstiden mindre än hans sätt att
bedöma statsskicket. Vi hafva i detta statsskick ej kunnat
upptäcka de stora af förf. prisade grundsatserna af
jemnlikhet, ståndens sammansmältning t o. s. v. — Förf. å sin sida
kan ej instämma i hvad som "vanligen antages, att nämda
statsförfattning var så felaktig, skadlig och orimlig, att den
redan och endast af denna orsak borde och måste falla"
(38. 198.) Dock erkänner förf. på annat ställe hos denna
statsförfattning det största fel en sådan kan ega, nemligen
att icke passa för det folk, åt hvilket den var gifven. Detta
fel skildrar förf. visserligen originelt nog under rubriken
"utom statsförfattningen liggande orsaker till dess fall" (33.
53), men emellertid på följande sätt: Adeln hade ännu för
stora anspråk på företräden. Städernas innevånare, förtryckta
under enväldet, saknade de kunskaper och den
sjelfständighet, som fordras af riksdagsmän i en stat med parlamenta-

berätt. XVI. 204 — och jfr. dermed de bönders behandling, som
1723 vågade yrka ökad konungamakt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:14:07 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1870/0311.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free