Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 5—6 - Han Forssell: Tyskland, Frankrike och Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
390 TYSKLAND, FRANKRIKE OCH SVERIGE.
icke har någon hejd. Vi glömde ej, att om Preussen saknade
några de oundgängligaste af den politiska frihetens garantier,
om det hade "luckor" i sin författning» och brist på samband
mellan de parlamentariska myndigheterna, så egde det i sin
sundare kommunalstyrelse och sin friare press en oändligt
mycket säkrare borgen för politisk frihet än t. ex. Frankrike;
och framförallt, när vi med Freussens AJbgeordneten-Haus
jem-förde Frankrikes Corps législatif, kunde vi icke annat än draga
några för det Preussiska folket rätt fördelaktiga slutsatser af
den fasta och’ orubbliga frihetskärlek, som det upprepade
gånger inom lagens gränser ådagalade gentemot sin
våldsamma regering. Vid denna författningsstrid och detta folk
knöt sig ëtt intresse af alldeles ovanlig art, och man tyckte
sig förstå, att derur snart skulle utgå några nyttiga lärdomar,
då helt hastigt först den Schleswig-Holsteinska striden, derefter
den Preussisk-Österrikiska, och slutligen det Nordtyska
enhetsarbetet afbröt hela denna konstitutionela utveckling. Det
ligger för öppen dag, att afbrottet var en räddning för Grefve
Bismarcks välde ur en mycket hotande nöd; men det är icke
lika säkert, att det, som nu skedde, betydde ett befästande af
den gammalpreussiska regeringens politiska system, och ännu
långt mindre antagligt, att denna utväg var helt hastigt
påfunnen, blott för att en hög herre skulle få behålla sin makt.
Den segrande preussiska regeringen tog, som bekant,
under de derefter följande åren det tyska enhetssträfvandet på
allvar om hand, — och man begynte ana, att nu måtte det
komma att blifva någon verklighet af denna tanke. Med
sådana utsigter växte ock modet och tillförsigten hos de män,
som hittills burit på en skenbarligen ofruktsam idée, och under
den svarta örnen samlade sig ett parti, hvars lösen var
Tysklands enhet genom Preussen. Detta fältrop betydde
detsamma som "Död åt dualismen inom tyska förbundet! Bort
med Österrike ur de tyska staternas råd!" och 1866 års
händelser gaf åt denna fordran uppfyllelse. Den lilla
anledning, som bragte striden till utbrott, var naturligtvis af helt
och hållet underordnad betydelse: Österrikes och Preussens
kamp var icke någon Schleswig-Holsteinsk affär, icke heller
någon strid rörande rättsprinciper, utan en kamp om makt-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
