Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - J. W. Arnberg: Arbetarefrågan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ABBETABEFBÅGAN.
465
arbetets frihet" endast af bemödandena att undandraga sig
detsamma, och dessa senare, understödda ofta nog af
myndigheterna och af opinionen, samt stundom af arbetarne sjelfva,
gingo slutligen nog långt att förmå sjelfva fabrikanterna
petitionera hos regeringen om lagens kraftigare tillämpning,
emedan de, som af pligt- och* humanitetskänsla sjelfmant
respekterade de föreskrifna inskränkningarna i arbetstiderna,
nödvändigt måste i den industriela täflan öfverflyglas af de
mindre samvetsgranne yrkesbröderna.
Trots detta förbittrade motstånd vann lagen likväl allt
mera erkännande och följdes 1844 af ett tillägg, hvarigenom
en ny kategori af arbetare sattes under lagens bägn,
nämligen qvinnor öfver 18 år, hvilkas arbetstid bestämdes till 12
timmar, hvarjemte barnaarbetet reducerades till 6J à 7
timmar. Ingen af dessa lagar inskränkte de vuxne arbetarnes
rätt att sjelfve fritt aftala om sitt arbetes utsträckning i tid,
men det bör anmärkas, att då vid fabrikerna ungdomens och
qvinnornas samarbete med männen var i de flesta fall
oundgängligt, så blef följden af dessa stadganden, att inom de
nämnda industrigrenar, som lagen berörde, en arbetsdag af
12 timmar nästan af sig sjelf gjordes till den normala. Då
likväl år 1847 lagstiftningen gick ett steg längre, och
inskränkte ungdomens och qvinnans arbetsdag till 11 samt från
påföljande år till 10 timmar, inträdde en sådan reaktion, att
mångenstädes de beskyddade kategorierna af arbetare
afskedades; endast männen bibehöllos och nattarbetet erhöll åter
en sedan flere år okänd utsträckning. Derigenom blef äfven
allmännare det s. k. "relaysystem" enligt hvilket barnen, som
i en fabrik arbetat sitt maximum af timmar emottogs i en
annan, och sålunda fingo göra dubbelt dagsverke. Sedan en
af Englands högre domstolar förklarat detta system icke vara
enligt lagens ordalydelse förbjudet, blef dock
arbetarebefolkningens ovilja mot en dylik uppenbar kränkning af lagens
tydliga mening så stormande, att deraf framtvangs en ny lag
1850, som tillintetgjorde detta system samt fixerade
ungdomens och qvinnornas arbetstid till 10 £ timmar under 5
dagar af veckan och om Lördagen till 7 att förrättas mellan
Svensk Tidskrift. - 30
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
