Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - J. W. Arnberg: Arbetarefrågan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ARB ETAREPRÅGAN.
483
ster bör upphäfva den rådande söndringen och deraf följande
osäkerheten i afseende å arbetets fortgång, på samma gång
arbetarens stegrade energi och omsorg vid arbetet skall i
afseende å företagets afkastning fullt uppväga den honom
tillkommande andelen. Det nya kontrakt mellan kapitalet och
arbetet, som i följd af denna spekulation blifvit afslutadt, afser
således att mellan dem bättre fördela den rikedom, som af
deras gemensamma arbete frambringats, samt att på samma
gång öka arbetets produktiva makt och dermed äfven summan
af den allmänna rikedomen, att, med ett ord, göra arbetaren
rikare utan förminskning af kapitalistens vinst. Vid
flerfaldiga industriela företag har man sökt så tillämpa denna nya
grundsats af arbetarens delaktighet i vinsterna, att af
produktionens tre agenter, nämligen handarbetet, det intelligenta
arbetet samt kapitalet, arbetet främst tager sin bestämda
årslön, veckolön eller dagslön, och dernäst kapitalet sin bestämda
andel, 5 —10 procent af sitt belopp eller mera, beroende af
den större eller mindre risk företaget kan anses underkastadt;
den nettovinst, som derefter kan återstå, blifver, liksom den
genom det gemensamma arbetet af dessa agenter är skapad,
äfven mellan dem fördelad, efter de grunder eller
proportioner, som kunna fastställas såsom mest öfverensstämmande
med det helas framgång samt hvars och ens förtjenst derom.
För de många andra kombinationer, som i samma afsigt
blifvit tillämpade, kunna vi icke i denna lilla uppsats redogöra,,
och det torde icke heller vara behöfligt, då lätt inses, att
deras utsigter till framgång i allmänhet måste bero på olika
förhållanden, de särskilda industriernas egenheter, och icke
minst på arbetarnes egen förmåga att genom sitt arbetes,
stegrade qvalitet förvärfva högre lön. Endast det vilja v!
anmärka, att grundsatsen har mångenstädes erhållit en
förträfflig utveckling derigenom, att för arbetaren beredts tillfälle
att medelst sina andelar i vinsterna småningom blifva
aktie-egare i det industriela företag han tjenar; han erhåller
sålunda, jemte den utdelning, som tillkommer hans arbete, en
dylik äfven för sitt insatta kapital, och deri ligger otvifvelaktigt
ett lyckligt funnet sätt att verkställa arbetarens förvandling
till arbetsgifvare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
