- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / 1870 /
482

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - J. W. Arnberg: Arbetarefrågan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

482

A RBET AREFRAG AN.

och den stegrade känslan af antagonism mellan dem gör
nödvändigt att ställa industrien på en sådan basis, der
arbetarne sjelfva ega intresse i dess förkofran. Léon Faucher,
Blanqui, Wolowski m. fl. hafva äfven uttalat dylika åsigter,
och nyare ekonomister äro nästan enhälliga i att understödja
det af industrien sjelf påbörjade arbetet i denna riktning.

Att utvecklingen har kommit derhän, att man nu gripit
sig an med en reform, som af ekonomisterna länge
betraktats såsom ett önskningsmål, angåondo livars uppnående de
dock hvarken kunnat säga, när eller huru, derför hafva
arbetarne i främsta rummet att tacka sig sjelfva, den kraft och
moderation, hvarmed de hafva upprätthållit sina fordringar,
och som förmått arbetsgifvarne att med allvar söka medel till
en uppriktig försoning. Åtminstone erkänner nästan hvar och
en af de industriidkare, som tagit något initiativ i denna
riktning, att de drifvits dertill af det missnöje och den ovilja,
som de öfverallt mött hos sina arbetare, af den fiendtliga
stämning, som låtit dem ständigt frukta en ruinerande
arbetsinställelse vid hvarje vägrad, om äfven obillig, fordran från
arbetarne. Att helt enkelt öka arbetslönerna var oftast för
arbetsgifvarne, tryckta af yrkesbrödernas konkurrens, en
omöjlighet, och skulle dessutom sannolikt icke hafva ledt till det
åsyftade målet, och det återstod sålunda endast att göra
arbetarne sjelfva intresserade i arbetets jemna fortgång och rika
afkomst, att sätta associationen af intressena i antagonismens
plats. Dervid erbjöd sig sjelfmant den erfarenhet man redan
vunnit, att nemligen den till bättre öfverensstämmelse med
måttet af arbetarens fysiska krafter reducerade arbetsdagen
lemnat, genom arbetets ökade qvalitet, lika goda resultat
som den förut alltför långa; och det kunde nu vara väl värdt
ett försök, huruvida icke ett medgifvande för arbetaren att
taga en del i arbetets vinster skulle förmå ytterligare stegra
hans produktiva kraft, derhän att redan den derigenom ökade
afkastningen förmådde betäcka denna andel. Sålunda
uppfattad blifver en dylik delaktighet i vinsten icke en simpel
allmosa åt arbetaren, icke en blott frikostighet från
arbets-gifvarens sida. Den blifver en spekulation, grundad på
beräkningen, att arbetarnes association i industriföretagets vin-

å

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 4 16:12:56 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1870/0458.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free