Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - —v—: Svenskt Språk och Rättstafning (Rydqvist: Svenska språkets lagar, Hazelius: Om rättstafningens grunder)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
504
8VENSKT SPRÅK OCH RÄTTSTAFNING.’
förstådda, syntes det nödvändigt att gifva allmänheten en klar
utredning af de grunder, hvarpå rättstafningen hvilar, och
därigenom visa, hvad detta af mötet omfattade fonetiska
system egentligen är och betyder. Det nu publicerade arbetet
"Om rättstafningens grunder" utgör således den allmänna,
mera vetenskapliga delen af den bevisföring, hvarpå mötets
förslag stödja sig, och förslagon själfva jämte den mera
spe-ciela motivering, som kan vara af nöden, komma rätt snart
att bli för allmänheten tillgängliga. Då i våra dagar intet
kan vara viktigare än den form, hvari nya åsigter framläggas
för en kritisk allmänhet, är det blott en gärd af rättvisa*
om vi säga, att det var i en lycklig stund, som mötets val
af svensk -sekreterare föll på den, som genom sin
sakkännedom, fina takt och klara, fäng&lande stil bevisat sig särdeles
lämplig att vara en den nya skolans taleman. Då således
allmänheten innan kort får göra bekantskap med mötets
förslag under en vida behagligare form, än den vi kunde
erbjuda, vilja vi här blott fästa uppmärksamheten vid tvänne af
det Högl. KoÄgl. Cantzeliet hafwa macht til at stadga och
förordna. Sannerligen det borde en deel af dem klappas derföre
på fingren. Det, som werst är, at uthi denne oroliga tijden, då
de höga wederbörande intet hafva tom eller tijd sådant til at
retta, fara de fort i sitt skriftsätt, som tager ju lengre ju meer
öfverhanden"–och "at en man allena wil kullkasta det som
så många tusende wise och förståndige stadgat och öfwer 200
åhr oförkränckt behållit, det duger intet: det är en saak, som
för ond exempel icke bör tillåtas".–Wii hafwe, Gudi lof,
långt tilförene, förr än desse nya fiärilar kommo, haft sådant
maneer at skrifwa, at wij uthi alt temligen wäl kommit öfwerens
och dragit fridhsammeligen en lina, som man plägar säija, och
skrefwe lijka om icke aldeles i alt,–dock lijkväl i det liar-
maste;–in til des olyckan med Spiritu vertiginis oeh cop-
fusionis kleckte fram dessa superfina kloklingar, som tedde sigh ...
hopetals lika som vthur Pandoræ byssa. — Och de skäl, som
dessa "nygirige och dumdristige stormare" anföra till sitt
försvar för sin åsigt, benämnas "ihopsopadt sqwasl, dramb och
skryyt". Ehuru otvifvelaktigt då som nu den stora mängden af
bekvämlighet stälde sig på den mans sid»,, som föravarade)let
invanda, finner man dock vid en blick på den Hjärneska
staf-ningen, huru fåfängt det är att vilja binda det föränderliga, och
huru på den jämförelsevis korta tiden af halftannat århundrade
skriftspråket erbjuder ett väsentligt olika utseende.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
