Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - —v—: Svenskt Språk och Rättstafning (Rydqvist: Svenska språkets lagar, Hazelius: Om rättstafningens grunder)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSKT SPRÅK CCH RÄTTSTAFN1NQ.
503
bearbetare ansett rättskrifningen böra ställas på fonetisk grund.*)
Källman, utgifvaren af detf första svenska grammatik (Sthlm
1696) yttrar: "alle ord skola skrifvas såsom de uti rätt bruk
liuda, ock åter uttalas så som de rätt skrifvas, såsom de uti
rätt håfbruk uttalas". Hof i sitt arbete "Swänska Språkets
Rätta Skrifsätt" (Sthlm 1753) yrkar på att "man icke bör
skrifwa modersmålet på det sätt, som hos våra förfäder
bruke-ligit warit för några hundrade år sedan. Ty. förfäderna talte
annorledes än wi och skrefwo därföre på annat sätt: språken
förändra sig alt jämt, och således måste skrifsättct lämpas
därefter, hwilket icke bör rätta sig efter något annat än ett
rätt tal". Likaså Ihre: "att uttalet framför någon annan
omständighet bör i akt tagas är en sak, som icke kan dragas i
twifwel. Ty såsom orden äro en afbild af våra tankar, så
äro bokstäfwerne afbilder af orden: ju närmare altså
målningen liknar det hon skall föreställa, thess bättre gör hon
sin tjänst; och therföre hafwer thenna satsen sin riktiga grund,
att hwad örat hörer bör ock ögat se". Äfven biskop Svedbergs
regel: "Säger tu: kam, gamle, så skrif så med. Men säger
tu: kamb, gamble, skrif så med. Lät sinnen följas åt och
wara snse" visar att han på det hela intog samma
ståndpunkt som de förutnämde. **)
Läsaren torde nu framför alt vilja veta, hvilka
förändringar Hazelius föreslår må redan nu införas. Därom äro
vi ännu icke i tillfälle att upplysa honom. Herr Hazelius
hade nämligen, såsom svensk sekreterare vid det i Juli 1869
hållna nordiska rättstafningsmötet," erhållit i uppdrag att
för allmänheten framlägga de åsigter och förslag, som på
mötet gjorde sig gällande. Men för att dessa skulle bli rätt
*) De följande citaterna äro efter Haz. (ss. 56—58).
**) Så förordade han att skrifva vokalerna enkla i st. f. den
på hans tid rådande tvåskrifningen /adr, steen o. s. v. och
råkade härigenom i strid med den ryktbare Urban Hjärne, som
förfäktade "brukets" rätt. Vi vilja icke undanhålla läsaren
följande af Haz. meddelade godbit, rörande dennà "nagelnya,
tokota. skrijfart". "–Jagh undrar på" säger Hjärne, "hwad
för nygirighetz klå da har kommit dem at kasta öfwerända
det, som så lenge stått orubbadt, och dermed giordt ett olofligt
och altför dierft ingrep uthi’ det, som Kongl. May:tt och sedan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
