Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - —v—: Svenskt Språk och Rättstafning (Rydqvist: Svenska språkets lagar, Hazelius: Om rättstafningens grunder)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSKT 8PBAK OCH RÄTT8TAPNING. 507
Vid utkastandet af planen till sitt stora språkverk hade
Rydqvist egentligen icke tänkt sig läran om rättskrifningen
såsom en nödvändig del af det hela. Han yttrar (s. 513)
... "det har aldrig varit ämnadt att innehålla någon sådan i
sträng mening, och det är endast af tillfälliga omständigheter
–-som det kommit att i närvarande häfte innehålla
mera i detta ämne, än hvad eljest blifvit fallet". Man finner
också snart, att det hufvudsakligen är yttre anledningar, som
förmått förf. att tillägga denna del till sitt arbete. Denna
bär nämligen alt igenom prägel af att vara en stridsskrift.
Tonen däri är skarpt polemisk och bildar därför en ganska
bjärt motsats till den lugna, genom ett visst egendomligt
tycke, angenäma stil, som utmärker hela det öfriga verket. För
dettas likartenhet hade det derför må hända varit bättre om
förf. meddelat sina åsigter om denna viktiga fråga blott i de
särskildt utgifna , "Ljudlagar och Skriflagar" som nu utgöra
ett aftryck af kapitlet om "rättskrifning och språkrigtighet".
— I alla händelser måste man vara den ärade förf. tacksam
att han, trots hög ålder och viktiga arbeten, ej skytt mödan
att göra sin mening bekant i en sak, som för allmänheten
måste vara af stort intresse. Hans polemik riktar sig
hufvudsakligen mot det ofvannämda rättskrifningsmötet och de
därifrån utgångna förslagen till några ändringar i stafningssättet,
men äfven mot en "liteu känd vänkrets", den dock ej
närmare betecknas annat än som "nystafvare eller snarare
forn-stafvare", "herr Kindblads efterföljare", "herr Kindblads
anhängare" o. dyl. Då R. slutligen vänder sin alt igenom
pikanta kritik mot Herr Hazelius och de af honom dels i en
uppsats i "Aftonbladet" dels i redaktionen af "Fosterländsk
läsning" uttalade åsigter om stafningen, synes man kunna
förmoda, att med ofvanstående mystiska benämningar menas herr
Hazelius och hans personliga vänner, hvilka sannolikt dock
aldrig anat, att de en gång skulle qualificeras som "herr
Kindblads efterföljare".*)
*) Läsaren erinrar sig, att herr Kindblad har utgifvit en Svensk
ordbok, som väl vitnar om flit och ett ur många synpunkter
er-kännansvärdt arbete, men dock icke kan anses motsvara
vetenskapens fordringar på en ordbok öfver modersmålet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
