Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ij6 svenska akademiens handlingar.
Hvad åter språkets renhet beträffar, är denna i sjelfva
verket mindre, än det vid en ytlig betraktelse sör ut. Akademien har
nämligen väl sökt att, så mycket som möjligt, undvika främmande ord
af romanisk stam, men deremot visat sig allt för eftergifvande mot
tyska "ordskapelser" och derigenom i sin mon ganska väsentligt
bidragit att på vårt modersmål inympa vida skadligare qvistar,
under det såväl vårt fornspråks som våra rika allmogemåls
tillgångar lemnats obegagnade.
I afseende på den rent grammatiska sidan af språkets
behandling: rättskrifningen, ordböjningen och satsfogningen, hafva i
akademiens handlingar, i synnerhet under de senare åren, många
anmärkningsvärda framsteg skett, ehuru förändringarna gått temligen
smått. Äfven i den senast utkomne delen, hvilken i de afseenden
vi nu påpekat icke står tillbaka för någon af de öfrige, hafva vi
funnit en och annan mindre afvikelse, som länder till hans förmon.
Men det gifves, utom de omtvistade, ännu så många andra oafgjorda
spörsmål i fråga om vårt språk, att man icke har rätt att ens af
Svenska akademien kräfva så fullständig följdriktighet och
pålitlighet, som man eljest kunde vilja önska.
En närmare granskning af 45:e delen öfvertygar oss snart, att
akademien först och fräüist vidhåller sina gamla åsigter i fråga om
rättstafningen, hvilket måhända icke förtjenar tadel, enär striden
rörande denna vigtiga och ömtåliga fråga är långt ifrån utkämpad*);
bens förtjenster i denna del. Vi samspråkade om äldre och yngre
akademister stil, då jag råkade yttra, att man nog allmänt förbisett
Lindbloms sköna prosa, hvarpå blott behölfde såsom exempel anföras
det tal, hvarmed han öppnade Svenska Akademiens sammankomst den
20 december 1809. "Talar han icke der", inföll Wallin, "om huru i
tider af fosterlandets fara, Greklands ädlaste ynglingar icke förnötte
sin tid vid kämpaspelen, men samlades vid Amfiktionernas fötter, o.
s. v.?" — "Alldeles", svarade jag. — "Det talet har jag skrifvit", sade
Wallin — Vid min förundran deröfver fortfor han: "Du må tro, att
det var eget med salig Lindbloms författarskap, och ingen har sluppit
för bättre köp. Hans Latinska lexikon har Dahl skrifvit, hans företal
till Lehnbergs predikningar har Åström skrifvit, hans inträdestal i
Svenska Akademien har Blom skrifvit — åtminstone retoucherat, —
och hans direktörstal har jag skrifvit".
**) Underligt kan det likväl förefalla, att akademien med svagt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
