Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Claes Annerstedt: En blick på Sveriges jernvägar. I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Man kan jemföra denna upptäckts betydelse med den, som
boktryckerikonsten haft på det andliga området. De stora massorna
äro satta i rörelse, afstånden äro förminskade till obetydligheter
mot fordom, och ändå vigtigare är tidsvinsten, som, om den
förvandlades i penningar, skulle representera ofantliga summor. Ej
heller är hafvet längre den obestridt förnämsta handelsvägen.
Europas stora företräde framför de andra verldsdelarne genom dess
kustliniers längd jemförd med landets ytinnehåll har lidit ett
betydligt afbräck. De stora kontinenternas inre afstånd äro från
månader reducerade till dagar, hvarpå Amerika redan gifver ett
exempel. Dessa ofantliga landvidders medelpunkter ligga nu ej
längre från hafvet än för 50 år sedan Birmingham eller Lyon.
Också öppna sig ständigt nya fält för menniskans arbete, liksom
nya marknader för verldshandeln.
Med feberaktig ifver hafva enskilde och stater skyndat att
tillegna sig den nya uppfinningen, hvars betydelse erfarenheten för
hvarje år allt starkare hos dera inskärpt. År 1830 öppnades
jernvägen mellan Liverpool och Manchester, fem år senare såg
Tyskland det första lokomotivet brusa fram öfver Nürnbergerbanan;
Frankrike hade redan börjat flera år förut att bygga mindre
banbitar, men året 1837 betecknar egentligen der den nya æran. Och
efter fyra decenniers förlopp har häraf bildat sig ett jernvägsnät,
om hvars storlek de, som redan då hoppades stora ting deraf, väl
knappast hade en aning. Det Europeiska jernvägsnätet ensamt
eger i denna stund en utsträckniug af öfver 9200 svenska mil, och
de öfriga verldsdelarnes uppnår nära samma summa, ehuru de
derför hafva att tacka de Förenta Staterna, hvilkas banor uppgå till
2/5 af hela jordens och endast med 1/5 understiga Europas. Från
Lissabon till Wolgas floddal, från Rhens mynning ned till Donau,
der han skiljer Turkiets gräns, sträcker detta bälte af jern sina
armar, utan att de högsta berg eller bredaste floder kunna sätta
hinder derför. Och hvad äro ändock dessa vägar mot den bana,
det unga Amerikas jättekraft på få år kastat ut öfver de nästan
otillgängliga vidder, som skilde Stilla Hafvet från Atlantiska
Oceanen, i hvars spår går ett kolonisationsarbete, med hvilket
ingenting jämförligt förefinnes, icke ens i Amerikas egen föregående
snabba utveckling.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
