Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Claes Annerstedt: En blick på Sveriges jernvägar. I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
banorna, eller för hvarje mil å de förra blott 0,967 lokomotiv, å
de senare 1,15, hvilket antyder ett starkare trafikbehof å de senare,
men detta gäller egentligen de isolerade banorna och framförallt
Geflebanan, som tynger i vågskålen med öfver två lokomotiv för
hvarje mil. Af vagnar ega statens banor 347 för personer och
post samt 2,072 för gods af alla slag, hvaremot de enskilda ega
159 af det förra och 1,609 af det senare slaget, hvilket jemfördt
med banlängden antyder, att persontrafiken å statsbanorna spelar
en vigtigare rol, än å de enskilda, men godstrafiken tvärtom, hvilket
ock trafikresaltaten bekräfta. De skånska banorna hafva dock
samma karakter som statens, under det de norrländska och
vermländska gå starkast i den motsatta rigtningen, hvarom mera längre
fram. I denna rörliga materiel är ett betydande värde nedlagdt.
För sina 98 lokomotiv har staten betalat 4,565,000 Rdr eller något
öfver 16,000 Rdr stycket samt för sina vagnar 6,837,000 Rdr, så
att hela den rörliga materielen eger ett sammanlagdt värde af öfver
11,400,000 Rdr, hvilket fördeladt på de 102,4 mil, som staten med
sin materiel trafikerade gör något öfver 111,000 per banmil.[1]
Huru liten vår trafik ännu är i jemförelse med utlandets, kan man
se deraf, att i Belgien steg redan för 10 år sedan materielens
värde per svensk banmil till något öfver 480,000 Rdr, och att i
egentliga England fans 1866 nära 4 1/2 lokomotiv för samma längd.
Men hvilket arbete har ändock icke denna jemförelsevis lilla
materiel uträttat? Först i de siffror, som representera detta arbete,
framträda på ett slående sätt de mägtiga krafter, hvilka jernvägarne
sätta i rörelse. På de Svenska statsbanorna färdades 1869 1,572,627
personer, på de enskilda jernvägarna under samma tid 856,416, så
att således en resa faller på mer än hvarannan person med ungefär
4 mils längd för resan, om jag tager det tillryggalagda afståndet i
betraktande. Hur ofantligt liten förefaller ej dock denna siffra
jemförd med förhållandet i England, der 1866 10 resor föllo på
hvarje person af befolkningen och blott i London 300,000 personer
beräknades dagligen komma och gå på jernväg, under det i
Stockholm, vår folkrikaste stad, antalet 1869 uppgick till 850. Af gods
hafva statens banor transporterat öfver 12,900,000 centuer och de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
