Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Claes Annerstedt: En blick på Sveriges jernvägar. I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kommunikationsleder ofta gifver dem. Så få till exempel statens
och Geflebanan blott 2,5 öre per centnermil, under det medeltalet
för de bibanor, som ingå i nätet är 3,7 öre; de isolerade banornas
medeltal är visserligen 3 öre, men det är Geflebanans stora och
billiga transport, som trycker ned siffran, ty alla de andra taga
mera än medeltalet med 4, 5, 8 ja ända till 12 öre milen. I och
för sig gör naturligtvis hvarje bana fullt rätt i att taga för sitt
arbete så mycket betalt, den kan få, men saken har en annan sida,
hvilken vi förmoda att bolagen tagit i betraktande, nemligen
huruvida der ej finnes en långt större trafik, som genom nedsatta frakter
kan lockas in på banan, och som är så mycket större, att den i
alla fall snart skänker en stegrad inkomst. Ett talande bevis för
den välkända satsen, att nedsatta frakter kunna mångdubbla trafiken
och öka behållningen, är Gefle—Falubanan såsom följande
öfversigt visar:
Centner gods. | Inkomster i Rdr. | |
1865 | 1,750,205. | 1,115,662. |
—66 | 5,449,993. | 1,042,905. |
—67 | 6,082,977. | 1,062,109. |
—68 | 7,888,531. | 1,310,910. |
—69 | 8,795,354. | 1,356,002. |
—70 | 9,900,595.[1] | 1,371,926. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>