Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Skönliteratur - C. R. N.: E. Lundgren: En målares anteckningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SKÖNLITERATUR.
183
oss bilder med skarpt etsade konturer utan att kringgjuta dem med
känslans medium. Egron Lundgren är oöfverträfflig i att återgifva
hvad han ser just så, som han känner det, och derför bli hans bilder,
ehuru tecknade efter verkligheten, ofta nog äkta poetiska.
Märkvärdigt är i detta hänseende att jämföra de nu föreliggande
anteckningarna med de ögonblickliga brefutkast, från hvilka de härstamma,
och som äfven, såsom bekant är, blifvit utgifna, ehuru enskildt. Äro
de ursprungliga utkasten att likua vid studier efter naturen, så äro
de nu utgifna anteckningarna att betrakta som ett galleri af fullt
genomarbetade och komponerade taflor.
Att i ett sådant galleri utmärka en tafla framför en annan
är icke så lätt, då hela samlingen är ypperlig och föredragandet
af den ena eller den andra ej kan stödjas på bevisning och klara
grunder, utan mera är en sak, beroende på enskild uppfattning.
En allmän anmärkning anse vi oss dock hafva skäl att framställa,
nämligen beträffande skilnaden mellan de båda afdelningar, som’
äro upplåtna åt Italien och Spanien. Utan att förneka den
allmänna förträffligheten i tockningen af bilder från ula bella Italia",
i hvilken, som öfver allt, detaljerna äro beundransvärda, synes det
oss dock, som om bilden af förf:s lif söder om Alperna väl mycket
sprungit sönder i småskizzer, medan han sjelf flyttar fram och
tillbaka från det ena stället till det andra, så att man icke vinner
den klart åskådliga bild af det italienska lifvet, som han bjuder
oss i sitt herrliga panorama af Spanien. Dock finnas äfven här
undantag, och egendomligt är, att ju mera vi komma in i förf:s
bok, och ju längre söderut han kommer, dess mera smälter
materialet samman, dess helgjutnare och rikare bil bilderna, så att Neapel
sålunda utgör en ypperlig öfvergång till de sedermera följande
spanska taflorna. Sannolikt har förf. i den första afdelningen af
sin bok ännu varit sjelf något osäker om både sitt mål och sin
form, och vi få derför följa honom äfven1 under det han småningom
söker komma till klarhet i detta afseende.
Vid sidan af de karakteristiska och herrliga taflorna ur folkets
lif, som förf. synes ha lefvat både i Italien och i Spanien mera
genuint, än som vanligen faller på en resande främlings lott, Anner
inan äfven, som naturligt är, rätt ofta uttalanden om konst, hvilka
icke höra till det minst intressanta i boken. Utom det nöje, man
alltid bör hafva att höra en konstnär yttra sig om frågor hörande
just till hans egen rymd, hvarvid man alltid kan vara säker att
tiuna många träffande, ja, slående saker yttrade på ett friskt och
hmedelbart sätt, tillkommer hos Egron Lundgren derjemte en
öppen-ojertighet, så oförstfild, och en ärlighet i angifvande af sin
synpunkt, så frank och fri, att man i förstone finner sig öfverraskad,
inen sedan allt mera förtjust öfver detta en utmärkt konstnärs
frimodiga sätt att, med skingrande af alla mer eller mindre blåa
auktoritetsdunster, säga sin mening rent ut, äfven om den skulle
gå stick i stäf emot den allmänna slentrianen.
Men äfven detta är blott ännu en yttring af förf:s orubbliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
