Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - B—lk: Svensk Politik 1742—1750. (Malmström: Sveriges Polit. Historia. Del. III)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
-SVENSK POLITIK 1742—50.
207
för rätt och anständighet. På sommaren böljades oväsendet inom
bondeståndet å nyo, denna gången egentligen underblåst af unga
hofvets partigängare på riddarhuset. Derunder afböjdes faran af
bondeståndets instämmande med presteståndet i tre af det
sistnämnda tagna, för Hattarne särdeles förhatliga beslut. Uti den ena
frågan förmåddes bondeståndet i en bråd vändning till och med att
förena sig med adeln och borgareståndet om en skrapa åt presterne.
I de två öfriga föranleddes ena ståndet först att frångå det af
bägge fattade beslutet, hvarefter det andra ståndet följde. Det
sista stora oväsendet inom bondeståndet, i September, föranledde
det af ståndet begärda tillsättandet af en deputation till utrönande af
hvem som författat det memorial, hvaraf bullret framkallats. Och
denna deputation tillhör förtjensten att hafva föreslagit de för
ordning och lugn vid riksdagarne nödiga föreskrifter, som meddelades
genom kongl, kungörelsen den 6 September 1751 5).
Bondeståndet hade emellertid i följd af dessa adliga grepp
förlorat allt mer af den aktning det ännu efter sista riksdagen haft
qvar; och äfven hos presteståndet hade väl någon köld mot det
obetänksamma, oroliga medståndet uppkommit. Väl hulpo presterne
bönderne att hindra bränvinsbränningens upphöjande till ett regal;
men i en apnan för bönderne ojemförligt vigtigare fråga ansåg sig
presteståndet icke kunna lemna bönderne den hjelp desse önskat och
hoppats. — Vi hafva omtalat den år 1743 medgifna omsättningen
af grundräntans persedlar i penningar. Omsättningen beslöts
visserligen, sedan en mängd officerare lemnat riksdagen för att inställa
sig till tjenstgöring vid sina regemeuten. Och deras frånvaro
torde väl hafva väsentligen lättat de indelta räntornas
inbegripande under den allmänna regeln och åsidosättandet af då varande
löntagares grundade anspråk på oförkränkt bibehållande, för sin
5) Kungörelsen grundade sig på ständernas skrifvelse den 14
December 1747. Vid dennas föredragning i rådet i Juni 1748 beslöts uppskof
med kungörandet till i år före följande riksdag, på det föreskrifterna då
skulle vara i friskt minne och efterlefnadcn deraf så mycket lättare
(säkrare?). Kungörelsen utkom blott få dagar före riksdagens början.
Det var för öfrigt ej i bondeståndet allena, som skick och ordning
åsidosattes. På riddarhuset gick det under partislitningarna ej heller
synnerligen ordentligt till.
Svemk Tidskrift. ^
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
