Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
208
SVENSK POLITIK 1742—60.
tjenstetid, af dem försäkrade löneförmåner. Men utan tvifvel
bidrog dertill ock det förakt, flertalet af krigsbefälet genom sitt
förhållande i sista finska kriget ådragit sig. Nu var krigsbefälet
deremot talrikt nog tillstädes, ådagalade i försvaret af sina
lönerättigheter mera allvar, än de fleste 1741—1742 visat vid fosterlandets
försvar, och kunde göra sig till godo det förakt bondeståndet
genom sitt förhållande 1747 fortfarit att åsamka sig. Och så
lyckades det att få omsättningen fullkomligt upphäfven för hela
indelningsstaten, icke blott till fördel för då varande militära och
ickemilitära löntagare, utan ock till fördel för dem, som framdeles
komme att tillträda indelade löner, m. fl. Och äfven om kronans
behållna räntor föreskrefs, att de skulle utgöras som före den 1743
vidtagna författning. — Ett återstod dock af denna författning,
ett, som aldrig blifvit upphäfdt: den innehafvare af skatte- och
kronojord tillförsäkrade befrielse från hvaije anspråk af kronan att
för sina behof af dem erhålla nya, förut icke ålagda arbetsbiträden
(.så kallade tyelpedagsverken).
Under hela tiderymden från 1743 års fred till konung
Fredriks död, så väl medan grunden darrade under Hattarnes fötter,
som när de åter kände sig på fast grund, hvälfde sig Sveriges
utrikes politik kring förhållandet till Ryssland och Danmark. Sedan
Hattarnes välde vir tryggadt, återstäldes det gamla förhållandet till
Frankrike, och blef dess diplomatiska hjelp mot Ryssland icke
utan vigt.
Förhållandet till Danmark är redan bërättadt i sammanhang
med tronföljdsfrågans skiften. Uppgörelsen med danska regeringen
om Adolf Fredriks slesvigholsteinska anspråk och deraf följande
trygghet från danska sidan voro lika önskliga såsom medel att
draga riket undan det förödmjukande och farliga beroendet af
Ryssland, som de voro det i och för sig sjelfva. Förhållandet till
Ryssland tog deremot för sin egen skull allena svenska statsmännens
yttersta omtanka i anspråk.
Till en böljan var icke blott Rysslands väuskap, utan äfven
dess hjelp, af nöden. Mot Danmarks hotande ställning hade man
först fått understöd af en rysk flotta, som jämte den svenska
kryssade i södra Östersjön; och kort derefter hade man, af fruktan för
möjliga uppror och af fruktan för egna truppers opålitlighet mot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
