Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Claes Annerstedt: En blick på Sveriges jernvägar. II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
större sammor, än räntan på det kapital, som, om det nedlagts på
jernvägen i början, skulle undanröjt de ofvannämda svårigheterna.
Der kunna naturligtvis finnas andra orsaker till relativt större
utgifter på en bana än på en annan, isynnerhet bristande hushållning,
men denna är utan tvifvel den svåraste att säkert angifva utan
speciel sakkännedom och samvetsgrann undersökning. Att åter
utgiftssummans absoluta storlek i detta afseende bevisar så godt som
ingenting, behöfva vi knappast erinra.
En god behållning förutsätter naturligtvis goda inkomster.
Ingenting ligger då närmare till hands än att betrakta de senare,
framförallt förhållandet mellan person- och godsinkomster och
hvarderas betydelse för vår jernvägstrafik, ty det är genom aktgifvande
på resultaten af trafikens föregående utveckling, man har att
utfinna den riktning, rörelsen sjelf tager, och som man derför bör söka
befordra. Redan förut hafva vi påpekat, att det egentligen är
godstrafiken, som är mäktig af en stark och fortsatt utveckling,
under det persontrafiken i vårt fattiga, glest befolkade land blott
med långsamma steg går framåt. Men det oaktadt spelar den
senare ännu och skall alltid spela en betydande rol, så liten dess
framförda qvantitet än är, jämförd med godsets, derför att
personen är så att säga den vara, som betalar sig bäst; hvarje
personmil på statens banor 1869 inbringade 33 öre, medan centnermilen
gods blott betalade 2 1/2. Deraf följer, att en temligen ringa växling
i persontrafiken skall på inkomstresultatet utöfva samma inflytande,
som en ganska starkt i ögonen fallande dylik i godstrafiken. En
tillväxt af 5 proc. i den förra uppväges först af 65 procents stegring
i den senare. Och härtill kommer, att medeltalsinkomsten för
centnermilen har en vida större tendens och utsigt att sjunka mer och
mer, än för personmilen, hvilket måste göra afståndet mellan trafik
och inkomster för de bägge slagen ännu mera i ögonen fallande.
Men i trots häraf sjunker oupphörligt persontrafikens betydelse.
Ännu år 1862 utgjorde dess inkomst 54,5 procent af det hela och
växte till och med följande året, då de första snälltågen sattes i
gång till 58,9, men derefter har den i sin utveckling icke kunnat
hålla jämna steg med godstrafiken, så att förhållandet nu blifvit
omvändt, i det år 1870 siffran sjunkit till 40,4. Samma företeelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
