Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
218 EN BLICK PÄ. SVERIGES JERNVÄGAR.
återkommer i nästan alla jernvägars historia. I Preussen utgjorde
personinkomsten 1844 70 procent, men hade 19 år senare sjunkit
till 30, och godstrafikens inkomst hade fyrdubblats per banmil,
under det den andra stått stilla. I Frankrike var 1865 proportionen
ungefär densamma som i Sverige 1870, efter att från början varit
den motsatta. I det folkrika Ostindien steg inkomsten af
godstrafiken år 1867 till nära 70 procent. I England, der den täta
befolkningen och de talrika expresstågen måste inverka så ofantligt,
var ändock år 1866 proportionen som 54,3 till 45,7 till
godsinkomstens förmån och i Skottland till och med som 61,3 till 38,7.
Man finner lätt, att här möter en bestämd lag för jernvägstrafikens
utveckling, och man kan med ledning af densamma nästan säkert
påstå, att der procentförhållandet väger till förmån för
personinkomsten, ja äfven om det ligger under, men afståndet är
obetydligt, är banans ekonomiska resultat mindre fördelaktigt. Ty i de
flesta fall är trafiken äunu outvecklad eller ock har, der så ej är,
rörelsen icke fått följa sin naturliga utveckling, såsom i England,
der orsaken står att finna i den ofantliga vigt man fäst vid hastiga
persontåg, ehuru det lif, inan derigenom skänkt åt denna del af
trafiken, frodas på den andras bekostnad och högst ofördelaktigt
inverkar på banornas ekonomiska resultat.
Inom inkomsterna af persontrafiken råder naturligtvis en stor
olikhet mellan de särskilda klassernas afkastning. Redan förut hafva
vi framhållit den tredje klassens öfvervigt både i andra länder och
hos oss, derför att den representerar befolkningens flertal. Men
det är klart, att dess inflytande på inkomsten ej kan vara lika
betydande som vid trafiken, derför att den reser för hälften lägre pris
än andra klass. Också finna vi, att år 1869 tredje klassen, som
representerade 71 procent af personmilen, blott lemnade 53,3
procent af inkomsten, under det 37,5 föllo på andra och 7,0 på
första. Men det är det stora antalet af resande med snälltåg, som
drifver upp siffran, ty af första klassens inkomst faller mer än j
och af den andras något öfver } på snälltågen. Än bättre
framlyser saken, om vi sammanställa do särskilda klassernas
inkomsttillväxt sedan 1863, då snälltågen infördes, hvarvid följande resultat
framträda.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
