- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / 1871 /
221

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Claes Annerstedt: En blick på Sveriges jernvägar. II

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

efter som man mer än en gång hört det påståendet framkastas, att
snälltågen svårligen kunna vara lönande, då de föra så litet folk
och intet gods. Härpå kan endast ett approximativt beräknadt
svar gifvas, då den officiella berättelsen ej på siffran skiljer mellan
inkomst af snälltågs- och annan trafik. Dock tro vi, att vår
beräkning[1], det hvarje vagn i snälltåg per tågmil inbringar 2 rdr och 26
öre, är i det närmaste rigtig, åtminstone angifver inkomstens maximum,
hvilket i alla fall är 50 öre mera, än vagnmilen gaf i medeltal,
under det utgiften per vagnmil i snälltåg 1,20 rdr blott är 22 öre
högre än för vagnmilen i medeltal, hvadan vid snälltågen
behållningen för hvarje vagnmil är nära 28 öre större än vid de andra tågon.
Men då snälltåget består af färre vagnar, i medeltal per tåg 7
stycken, blir behållningen för tågmilen 7,37 rdr i alla fall
underlägsen den vanliga, som är 11,27 rdr.

Vi hafva upprepade gånger erinrat om, att godstrafiken för
inkomstresultatet får en allt större betydelse. Till en början låg den
under och lemnade 1862 blott 45,5 procent af hela inkomsten, ja!
följande året ej mer än 41 proc. vid snälltågens införande, men har
sedan gått om sin medtäflare. Redan 1866 låg den något öfver
och 1870 lemnade den 59,6 proc. af hela inkomsten och hade
sålunda en större öfvervigt, än persontrafiken haft 8 år förut[2].
Å de bibanor, som ingå i nätet, steg också godsinkomsten redan
1869 till 60 proc. af det hela, ehuru proportionen är högst olika
på olika banor, i det på de begge bergslagsbanorna, Köping—Hult
och Köping—Uttersberg, siffran steg till 74 å den förra och 85 å
den senare, under det å tvenne, Kristianstads- och Ystads-banorna,
personinkomsten ännu har öfvertaget med 65 proc. å den förra och


[1] Vi hafva till personinkomsten af snälltågen adderat hela ilgodset,
halfva öfvervigten och halfva posten och fördelat summan på snälltågs
vagnmilen. — I förbigående kunna vi ej underlåta att uttala vår önskan,
att den i öfrigt så förträffliga officiella redogörelsen, om det utan för
stora svårigheter läte sig göra, skilde på totala inkomsten af snälltågs-,
blandade tågs- och godstågstrafik.
[2] Vi bedja här få rätta ett fel på s. 157 i vår förra uppsats, der
det heter att godsinkomsten 1870 växte från 3,253,000 till 3,810,000. Ty
vi hade ej medräknat Arvika-banan i sista siffran och å begge sidor
uteslutit inkomsten för boskap. Medtagas dessa blifva siffrorna 3,396,000
och 3,990,000, som ådagalägga en ännu starkare tillväxt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 4 19:36:33 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1871/0225.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free