Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
AXEL FERSEN* SOM MEMOIRFÖRFATTARE. 307
Gardcmeias hemort i Östergötland roed stämningen för att hemta
honom "och bestyra om de mått, som kommissionen finner godt
att taga". — Så snart Ruschenfelt hannit tillbaka med Gardemein,
anstäldes genast förhör, "innan några andra skalle få råka och
tala med honom"; och G. aflemnade då 18 bref från Brahe,
Stackelberg m. fi. — Onekligt är, att bakom dess anstalter kunde
gömmas en hemlig öfverenskommelse med Gardemein; men hvad man
an må tänka derom, icke var det utan någon anledning", som
Gardemein inställde sig inför ständernas kommission.
Lika litet låter det, som s. 109 berättas om hofmarskalken
baron Horns försagdhet och förvirring vid första förhöret inför
kommissionen, förena sig med hvad som framgår af kommissionens
protokoll. Det var icke för att höras öfver någon obetydlig uppgift
af löparen Ernst, som Horn förekallades, utan för att förklara sig
öfver de tre underofficerarne Escolins, Christiernius och Mozelii
berättelser om hans samtal med dem rörande gardets
sinnesstämning m. m. Och långt ifrån att förråda sig sjelf, försvarade han
sig med ihärdighet och nekade till allt; och då kommissiouen det
oaktadt beslöt att arrestera honom, förklarade han, att han ej
kunde anderlåta att såsom riksdagsman deröfver besvära sig hos
riksens ständer. På samma sätt förhåller det sig med uppgiften
(s. 115) om Brahes modlöshet vid eftermiddags-förhöret den 25
Juni.
Vi äro nu inne på historien om den tillämnade revolutionen,
dess upptäckande och bestraffande; en historia, som af Fersen
berättas med en sådan omständighet, åskådlighet och lif, att man ej
borde kunna tro annat, än att den vid nedskrifvandet varit
fullkomligt närvarande för hans minne. Och likväl är hans berättelse
föga tillförlitlig. Redan sjelfva uppslaget till upptäckten är oriktigt
berättadt: det var icke soldaten Lustig utan korporalen Schedvin, som
af Christiernin uppmanats att gifva akt på larmtrumman. Omöjligt
har grefve Creutz den 22 Juni kl. 10 f. m. kunnat till
landtmarskalken inberätta (s. 102) att Christiernin vidgått, hvad mot honom
angifvits; ty vid middagstiden samma dag anmälte Creutz i
kommissionen, att Christiernin ännu ingenting bekänt. Ej heller har
(s. s.) någon rapport från kommissionen, att sammansvärjningen
vore uppdagad, kunnat komma till landtmarskalken kl. 2 e. m., ty
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
