Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - C. J. Lovén: Försvarsfrågan och de fem reservanterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
324 KOKSVAR8KHÅOAN OCH DK FKM RE8ERVANTKRNA.
den utskrifna eller indelta arméen i äldre tider, ur militärisk
synpunkt sedd, var något helt annat, än hvad den sedan blifvit och
allt mer måste blifva under påtryckningen af helt nya både sociala
och militära förhållanden. Den fordna utskrifna eller iudelta
arméen var armé först i och genom kriget. Någon öfning under fred
förekom då ej, utan först sedan kriget utbrutit uttogs manskapet,
och det var endast med de värfvade trupperna man, när kriget
hastigt påkom, kunde draga i fält. Vår store Gustaf Adolf hade
derföre under sitt första krig en svår strid att utkämpa med
Danmark*) och det skulle också förefalla besynnerligt, att han, som
måste underkasta sig en förödmjukande fred med detta land, kunde
några år derefter underhandla som like med Europas stormakter,
om man icke toge i betraktande, att han under de senare krigen
i Polen, då han äfven i böljan hade svåra "duster" att utkämpa,
småningom hade hunnit efter sin nya taktik utbilda och organisera
de utskrifna soldaterna och således tillgodogöra sig det dåvarande
indelningsverkets tillgångar De långvariga krigen efter hans
död, och man kan till och med säga ända till Karl X:s död, uppehöllo
organisationen och lemnade icke tid att låta indelta arméen inslumra,
men efter den 12-åriga fred, som sedan följde eller från 1660 till 1672
Yisade sig, att, om landet efter så pass lång tids fred icke egde
tillräckligt med värfvade trupper att häfda landets anseende, man
åtminstone i början af kriget icke kunde räkna på den indelta arméen.
De ^olyckliga krig vi förde emot Brandenburg och den svåra strid, Carl
XI hade att utkämpa emot Danmark utvisa detta alltför väl. Det
var uppenbart, att Carl XI ville söka ersätta denna brist genom att
af det gamla indelningsverket skapa en verklig armé, och sålunda
*) Vid konung Christians infall i Westergötland lt>12 kunde Gustaf
Adolf endast sätta emot honom 9.000 mun. H. Hamilton.
**) Huru osäkra dock dessa tillgångar voro. visar, at t till följd af
underslef utskrifningarne icke lemnade hälften så stort resultat som
skäligen kunde påräknas. Redan 161"» hade Sverige 10,000 man värfvade
trupper. och under 30-åriga kriget var allra största delen af svenska arméen
värfvad.
»Fördelen af de värfvade trupperna var åter deras ostridiga
företräde i krigsskicklighet framför de utskrifna svenskarne, hvilka, ofta emot
sin vilja, tagne från ett handtverk eller plogen, illa motsvarade äfven
den tidens, fordringar af en soldat.» H. Hamilton.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
