- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / 1871 /
325

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - C. J. Lovén: Försvarsfrågan och de fem reservanterna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

KÖUSVAUSFUÅUAN OCii DE 1K-M UESEKVANTEUNA. :>2f>

uppkom det s. k. ständiga kuekthållet, hvartill början blifvit gjord
under Gustaf Adolfs regering. Carl XI:s indelningsverk består
deruti, att i stallet för utskrifning efter mantalet eller hufvudtalet uppkom
en stän <1 i g utskrifning efter gårdatalet, som derigenom kom
att blifva ett vid jorden häftadl ouus, och genom det
allmänna genomförandet af lejningssystemet mistade den karakter af
ett värnepligtssN stern, som ännu i viss mån tillkom utskrifningen
efter mantal. Med all den vördnad vi hysa för denne store konungs
miune, tro vi dock, att han misstog sig, ty följderna visade genast,
att de åsyftade fördelarne icke dermed vunnos, eller att derigenom
icke kunde skapas en armé, som i händelse af krig genast skulle
stå öfvad och färdig att rycka emot fienden; men att han deremot
i stället borttog den föreställning, förut funnits hos nationen, att
utskrifning måste tillgripas, när behofvet så fordrade. Huru litet
den nybildade arméen motsvarade de förhoppningar, Carl XI gjort
sig om densamma, visar den skrifvelse han utfärdade till en af sina
regementschefer, hvari han förebrår denne det dåliga skick, hvari
regementet sig befann, så att till och med ofticerarne glömt
kommandoorden. Carl XI:s kraftiga hand, underhjelpt af de rikliga
medel, som genom reduktionen stodo honom till buds, samt det
godtyckliga sätt, hvarpå han såsom enväldig monark kunde gå till
väga, bibehöll dock åt institutionen den styrka, den var ämnad att
ega genom åtminstone kortare öfningar under fredstid, ehuru
missnöjet bland allmogen deröfver var stort, då de icke betraktade det
ständiga knektehållet annat än som en reglerad utskrifning och
ansågo, att det tillkom den "värfvade hopen" att, så att säga, rycka
ut i första träffen. Ej mer än tre år efter Carl XI:s död fick hans
son Carl XII tillfälle att pröfva fadrens verk, hvilket genast visade
sin olämplighet, dock af ofvan anförda skäl. nu mindre i bristande
öfning än i anseende till dess brist på uttänjbarhet. Huru föga
man, oaktadt den öfning den indelta arméen under Carl XI:s
regering erhållit, räknade på densamma, utvisar den omständigheten,
att under Carl XII:s krig svenska arméen räknade ej mindre än
30,000 man värfvade trupper, en efter dåvarande arméers storlek
högst betydlig styrka. Det är allmänt bekant, huruledes Carl XII
anlitade indelningsverket på samma sätt som uuder 30-åriga krigets
lysande tider; men efter Carl XII:s död och derefter följande 23-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 4 19:36:33 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1871/0329.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free