Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Hans Forssell: Den 2 Oktober 1871
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEM ANDRA OKTORER 1871.
457
tidskrift varit förem&l för tillräcklig belysning från den ståndpunkt,
vi i hufvudsak måste anse som den riktiga. Men det gifves något
som i denna politiska fråga förtjenar minst lika mycken
uppmärksamhet, som den synpunkt och den theori, vi i hänseende till
dessa bördor göra gällande, och det är det verkliga
åskådningssättet hos dem, som af dessa bördor anse sig orättvist betungade;
och månne man ej i allmänhet tager den saken något för lätt? Man
har vänjt sig vid att om desses tycken och önskningar tala med
det förakt, som egnas fåkunnigheten och egennyttan; man har fått
svar på tal i icke mycket mindre hänsynslösa beskyllningar; och
det likar sig till, att den politiska debatten en lång tid framåt skall
få stark i&rg af dylika känsloutbrott. Men när tvänne partier
sålunda i en fråga af denna art beskylla hvarandra i massa för
egennytta och orättrådighet, måste å hvardera sidan motsatta
rättsåskådningar vara gällande. Finnes det då någon möjlighet att
bringa dessa åskådningssätt till förlikning och dermed utsigt till en
ömsesidig uppgörelse partierna emellan?
Söker man åskådningssättens differenspunkt, så finnes den i denna
fråga tillräckligt tydlig angifven af sådana slagord, som efter hvaxje
längre debatterande af en politisk fråga å ömse sidor pläga ligga
i hvars mans mun. Å ena sidan deducerar man, huru
grundskatterna äro en "statens intecknade fordran i den onererade jorden";
huru de "ingå i jordvärdet",... "tagits i beräkning vid köp och
arfslösen",... "icke trycka den nuvarande egaren"; att deras
upphäfvande vore en orättvisa mot andra samhällsklasser, som finge
motsvarande högre skatter, ett förslösande af statens tillgåugar,
en skänk åt de tillfällige jordegarne af så och så många
millioners kapital, en rubbning af egander&ttsförhållandena, en
kommunistisk revolution, som endast lusten till nästans egendom kunde
förklara o. s. v. — påståenden, hvaraf flera synas ådagalägga,
att man icke i något hänseende betraktar grundskatterna såsom
skatter, utan såsom räntor, hvilka icke utgå af jordegarens
egande inkomster, utan tillhöra staten.
Å den andra sidan beklagar man sig öfver "skatternas ojämna
tryck på olika kapitalvärden", öfver "den orättvisa skattefördelning,
som gör, att skattejordegaren betalar 10 20 à 30 eller 50 %
öfriga samhällsmedlemmar blott 5, 4, 3 à 2 % af sina årliga in-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
