Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Hans Forssell: Den 2 Oktober 1871
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
474
DEN ANDRA OKTOBER 1671.
hör en af Sveriges gamla adliga slägter, och sålunda icke kan
utsäga detta "Vi", som väger så tungt i den politiska vågskålen;
att han slutligen för ett par år sedan köpte sitt hemman, och
sålunda mer än väl vet, att hans förmögenhetsvilkor icke hafva
något att göra med detta onus, som vid köpet togs i beräkning. För
honom återstår ingenting annat än hans abstrakta rättsanspr&k
såsom den för 200 år sedan roterade egarens nuvarande
rättsinnehavare. Om mitt gods, kan han säga, en gång hade blifvit
belastadt med rotering i utbyte mot t. ex. mantalsräntan, så kunde
mantalsräntan icke rätteligen påläggas utan mot borttagandet af
roteringen, och då nu utskrifningen var den börda, som utbyttes
mot roteringen, måste bytet gå igen, när utskrifningen ånyo kommer
i fråga. Då anspråket så uppställes, faller det genast i ögonen,
hvar knuten ligger. Allt beror på jämförelsen mellan
utskrifningen och mantalsräntan såsom föremål för byte mot roteringen, och
således på likheten mellan den nya utskrifningen och den gamla.
Att jämförelsen är riktig, hvad beträffar den gamla utskrifningen,
faller af sig sjelf, då bytet verkligen egt rum, och att bytet kunde
ske, förklaras lätt deraf, att denna utskrifning var ett onus,
hvarifrån man i hvarje enskildt fall kunde friköpa sig, hvadan det icke
var svårt att äfven en gång för alla för den samma gifva en
eqvi-valent i penningar eller penningars värde. Men huru ställer sig
saken med den nu ifrågavarande utskrifningen eller värnepligten?
Att den i många yttre drag är den gamla lik, kan ju ej nekas:
den afser att fylla K. M:ts regementen eller t. o. m. att bilda K.
M:ts regementen; den medför pligt att i fall af krig gå utom
landets gränser; den omfattar husbonden, hans söner och hans
drängar. Och likväl — låtom oss se, hvad den rättsyrkande parten
erbjuder åt staten mot frihet från några hundra riksdalers skattebörda,
emot hvilken han vill återgå till det förbållaude, som rådde före
knektekontraktens ingående och sålunda tillåta kronan att utskrifva
honom sjelf, hans barn och hans tjenstefolk. Bjuder han sitt
tjen-stefolk? Knappast, ty icke lär det väl kunna hända honom att
ådraga sig någon pekuniär uppoffring genom att betala en tjenare
full årslön under den tid denne måste vara frånvarande från haas
^jonst i och för krigsöfningarna. Han bjuder således sig sjelf, såvida
han nämligen är under 27 år, (ty pligten att i landstormen inträda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
