- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / 1871 /
481

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

OM DARWINI8MKN.

481

Bredvid den torra titeln "Begriff der naturhistorischen Art" kan
man få läsa en, som lyder på "Die Darwinsche Theori and die
Sprachwissenschaft"’ eller på "Sittlichkeit und Darwinismus". Den
sistnämde kastar ett eget "Streiflicht" öfver frågan. Det
förefaller som en helt underlig tanke, att, när det tvistas om det
naturvetenskapliga artbegreppet, så kan striden på samma gång allra
innerst gälla tvänne motsatta verldsåskådningar. Men der starka
strömningar redan förut gå emot hvarandra, skall nödvändigt hvaije
nytt problem af större omfattning ryckas med i hvirfveln; så
indifferent kan det ej förhålla sig, att ju icke den ena eller den andra
sidan skall företrädesvis kunna omsätta det i sin egen
begrepps-spher: det blir en temporär lösen. Intresset fäster sig andlöst på
en punkt. Det ser ut, som om här ett afgörande resultat skulle
vinnas; men den, som icke kommer alldeles oförberedd till
skådeplatsen, blir lätt skeptisk; kanske har han redan sett många
"resultat" satta på grund i något lugnvatten och strömmarna gå
sin gång efteråt som förut, — nu blott förande något nytt på ytan.

Vid diskussionen af dessa frågor och den reformatoriska
inverkan, de förutsättas skola utöfva på samtidens hela
åskådningssätt, hör man ofta nämnas ett namn, vid hvilket ovilkorligt
förknippar sig tanken på en väldig omgestaltning i länge hysta
föreställningar — namnet Copernicus. Här handlar det onekligen ej om
något grundsatt resultat. Astronomien har blifvit heliocentrisk, —
menskligheten tänker med god rätt lika geocentriskt för det. De
gamla föreställningarna bo lika lugnt på den rörliga jorden som
förut på den stillastående; rummet har väl blifvit vidgadt i det
oändliga, meu menniskan har ej tappat bort sig sjelf för det. Hvad
vi skola tro om oss sjelfva, bestämmes i intet fall af några i
naturvetenskapens namn afgifna dokreter. Det finnes sanningar för höga
för att kunna nås af dem.

Men man kunde utan förnärmelse fråga, om ej ett stort namn
här blifvit nämndt litet för bittida. Den heliocentriska hypothésen
tillfredsstälde alla fordringarne på en vetenskaplig hypothes; gör
den Darwinska transmutationshypothesen verkligen detsamma? Dess
allra ifrigaste anhängare påstå visserligen, att den endast är ett
korollarium till hela den moderna naturvetenskapen; flere af dennas
förnämsta representanter, en Agassiz, en Quatrefages m. fi. hafva

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:14:50 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1871/0485.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free