Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM PAB W1NISMEN.
515
mellan alla delarna blifvit uppnådd. *) — Vi se ingenstädes denna
ännu vacklande harmoni, och nå vi verkligen på denna väg den
fulländade? Ögat skall leda rörelserna, och dess utbildning står
således i direkt förhållande till dessa. Ett ijärrskådande öga i en
orörlig kropp är ön orimlighet (det vore från Darwinismens ståndpunkt
dock ingen omöjlighet — endast tanken är konseqvent — ty det
kunde qvarstå såsom ett ännu ej reduceradt arf från en stamfader
med högt utvecklad rörelseförmåga); en inskränkt rörelseförmåga
låter sig deremot ännu förena med frånvaron af särskilda
synorganen Künseln kan här bli ett slags öga. Ju större områden
rörelsen uppmäter, dess längre behöfver också i allmänhet ögats
synvidd vara. Men här ställa sig åter fordringarna något olika för
stora och för små djur. Och ögat skall ej bestämma rörelsens
hufvudriktning allena; det skall också öfvervaka den i de finaste
detaljer. Precisa rörelser fordra etc ledadt och fast skelett. —
Synorganets utveckling går således hand i hand med rörelseorganernas.
Men relationerna gå ännu mycket längre. Ty för rörelsen är
utvecklingen och anordningen af de inre vegetativa organerna allt
annat än likgiltig. Derpå beror, om ej en god del af rörelsekraften
skall onödigt slösas bort. Det kompendiösa i byggnaden, det
noggrant afvägda i fördelningen är således en fordran på deisa organer
likasåväl som på sjelfva rörelseorganerna, och ur det sätt, hvarpå
denna uppgift blifvit löst, kan också i allmänhet slutas tillbaka
till den punkt, hvartill synorganets fulländning blifvit förd.
Hvad som här endast i grofva linier blifvit löst antydt,
inrymmer en fullhet af de skönaste och rikaste detaljer. Man betrakte
t. ex. bröstbenet hos en fogel med sin höga och starka, men dock
lätta kam, bestämd att tjena till utgångspunkt för de kraftiga
muskler, som’ skola sätta vingarna i rörelse. Från skulderleden gå till
bröstbenet på hvaije sida tvänne starka ben såsom stödjepunkter,
på det att icke vid vingslaget den axel, kring hvilken rörelsen sker,
må rubbas ur sitt läge. Konstruktionen af vingens armbåge- och
handled är beräknad på att rycka tyngdpunkten så nära intill
kroppen som möjligt. Med mera oböjlig konseqvens följer ej i ett
logiskt genombildadt system tanke på tanke, än här det ena
benstyckets form är stäld i strängt beroende af det andras — och af det
*) Animals and Plants Chap. XXIV.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
